- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 1. Genremålningar /
11

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Grannflickorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

så snart han lät sitt öra eller öga uppfatta ett konstverk; han
kände hvarje vr& i Ole Bulls hjerta, så snart denne strök
konfo-ninm på stråken, och hade sjelf många gånger hört en glödande
underverld framsväfva ur basen på Paganinis fiol, liksom han visste
hvad vår Fahlcrants eller Sandberg kände, hvilka aningar, som i
dunkla bilder sväfvade för deras syn, då de stucko hål på färg*
blåsan och läto en droppa t. ex. af azur falla på paletten. En
sådan bildad ung man var just klippt och skuren att intaga
kdm-merserådinnan Smoers hjerta till sin fördel. Hon kunde aldrig nog
beundra «kammarherrns scheni», som hon en gång skref till en god
vän, och då Jules anmälde sig såsom friare till «mamsell Regina»,
sin intagande mors afbild, som han påstod, och då han förklarade
att hans framtida lycka berodde på, om han kunde hoppas ett så
lyckligt familjlif, som herr Smoers, så kände koramerserådinnans
förtjusning inga gränsor. Herr Smoer, hvilken ännu såsom fordom
skötte sina affarer, satt dagen i ända på sitt kontor och arbetade
ihop med sin förste bokhållare, en medelålders karl, kunnig i
språken, gift, med flera barn, beroende af kommerserådet och klädd i
grå frack och lika byxor inuti stöflorna; han var med ett ord en
urtyp för en gammal trogen bokhållare, en lika nödvändig möbel
på kontoret som den gröna pulpeten och kassakistan, och något
helt annat än en del af våra eleganta bokhållare, hvilka sköta
affarer som leksaker; han var allvar alltigenom. Såsom patronens
öra och öga kunde han uträtta mycket; han var också derföre ett
slags geheimeminister för hela huset, och sjelfva frun måste bedja
herr Trygger om hans förord hos «Rådet», som hon i korthet
kallade sin man. Regina hade beständigt kommissioner åt herr
Trygger, och nu fattade snart kammarherren också en synnerlig vän*
skap för den hederlige mannen. Trygger var vid detta allt ett
passivt verktyg för alla. Han skaffade frun en ny collier, lilla
Regina en ny klädning af glanslärft; ty Kronprinsessan nyttjade det,
och det gick således an för en köpmansdotter att äfven nyttja det

— och lade då och då några goda ord för kammarherren, hvilket
var en sak, som äfven behöfdes, emedan kommerserådet ej hade
just stora begrepp om «den der livrébetjeningen», som han kallade
äfven konungens betjente, och som han inom sig såg ned på med
ett visst förakt, emedan ej rikedom följde med uniformen. Aldrig
såg man ett enda drag af känsla på herr Tryggers ansigte; han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:18:59 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/oadamsaml/1/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free