Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Troheten intill döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det är damernas olycka, liksom vår lycka, att de ega ett vekt,
förlåtande hjerta.»
En månad efter detta samtal saknade jag Fylax, jag sökte
honom på kyrkogården vid Etiennes graf, och der fann jag honom,
nedkrupen under stenen, och döende; jag lockade på honom, och
hans slocknande öga blickade tacksamt på mig, han hviftade med
svansen och gnällde sakta; då närmade jag mig till honom för att
få honom fram; men han kröp tillsammans och djupare ned i sin
håla, jag hörde några starkare andedrag, sedan var allt tyst.
Fylax var död; men jag läste inskriften på hans halsband, och ännu
stod der qvar: trogen intill döden., Stackars Fylax! du förstod
ej bättre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
