- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 2. De fyra signaturerna /
65

(1869-74) [MARC] Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I.
FYRA STUDENTER.


Det finnes många slag af vänskap, liksom många sorter vin; men
vill man smaka en äkta okyprad vänskap, så skall man vara
student eller lefva bland studenter. Det är sannt, äfven bland dem
finnes en och annan mjölkblek figur, som är en kruka och springer
och »svansar» for betyg; men massan är ej egennyttig och ej
beräknande af sig. Dagen går som den kommer; man har sina små
bekymmer, det är sannt: penningarne vilja ej riktigt räcka till,
professorerna öka på sina fordringar, hämtarmaten är infam och
kurator någongång en förbannad kinkblåsa; men för öfrigt är
allting bra och väl; ty man är ung och har en hel framtid att räkna på.

Man kommer bort till en sin vän, lägger sig på rygg i hans
soffa och sätter benen öfver karmen, samt beklagar sin nöd;
vännen håller med, man förehar en lång öfverläggning om huru den
för handen varande kasus skall möjligen hjelpas, och hela litanian
slutar med att man går bort och äter en biffstek och glömmer hela
skräpet.

När man anländer hemifrån och vagnen stannar utanför logiet,
straxt kommer der några stackare af nationen, som legat vid
akademien hela sommaren och nu vilja veta hur hemmet ser ut. Har
man matsäck med sig, som också någongång händer, isynnerhet
om mamma proppat en liten rund husarkappsäck full med
medvurstar och skorpor, då blir det kalas; man bjuder kamraterna, tar
fram en fallknif, breder ut sina håfvor på ett karduspapper och
låter vännerna taga för sig; är man vid mynt, som också ofta är
fallet, hviskar man några ord i örat på pigan med anhållan till
vännerna att låta henne få vara i fred och gå sin väg — och en
stund derefter, förutsatt att det är på qvällqvisten och ruskigt i
vädret, såsom vanligt i Oktober, kommer pigslängan in med en
bricka med skramlande dricksglas, en butelj konjack, stött socker

C. A. Wetterberghs Samlade Skrifter. II. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:47:27 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/oadamsaml/2/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free