Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så var det också med Adolf Fängers skulder. Samvetsagget,
förbannelsen och olyckan voro blott bisaker, mot att han som en
bedragave skulle sluta sin bana i elände. Ed stark hederskänsla
▼ar grunddraget i hans lynne, fastän han icke trott sig behöfva
någon annan heder än penningens, och derföre förlorade allt, då
affärerna gingo i botten.
ffHan blir således gladare, blir redigare, då han ser att jag
uppoffrar allt för honom?» frågade patronessan. «Ack! allt, allt
skall få gå och jag skall gerna med mina händers arbete
underhålla honom, blott han ej mera ropar: satan 1 vik hädan 1 blott
jag får sitta som förr och låta honom hvila sitt trötta hufvud i
mitt knä.»
«Med Guds hjelp», yttrade Hedda, «han blir lugnare och talar
ej nu så förvirradt som förr, fastän han ännu alltid kommer igen
på sina gamla inbillningar, att han sjelf är utesluten ur saligheten
och att jag är en salig engel.»
«Och jag», inföll modren, «och att jag är en djefvul; Gud
låte mig åter kunna förtjena hans kärlek 1»
«Ja, det gör ni visst, patronessa», sade Hedda, «och han skall
slutligen åter älska er.»
Ledd af denna åsigt betalde patronessan skuld efter skuld,
hennes kapital sammansmälte snart, blott Thorstensholm återstod;
men hon kom ännu en gång in till sonen och möttes af hans
förbannelse: «rvik hädan, satan, du betalar ej alla mina skulder, allt!
allt skall betalas till sista skärfven, eljest får du ej min själ.»
Då föll hon i hopplös förtviflan och kallade till sig inspektoren.
«Kan ni sälja Thorstensholm åt mig?» frågade hon med
isande köld.
«ThorstensholmP vill nådig frun —?»
«Ja — svara på frågan endaste
Inspektoren bugade sig djupt och besinnade sig något, en
utsigt till vinst öppnade sig för honom. «Hm», började han
ändtligen, «hm, en af mina vänner nämnde just häromdagen att han
önskade en större egendom.»
«Nå, fort, tror ni att han vill köpa Thorstensholm?»
»Åh jo, jo, det vill jag väl tro»), yttrade inspektoren.
«Hvem är det?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
