Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De unge och de gamle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«Åh ja, visst kan det vara nyttigt att lära mycket», sade
Sigrid; «jag, till exempel, som önskar så mycket att få lära mig
väfva, jag får ändå sitta stilla på min stol dagen till ända och
sy och sy och höra på Marmontel.»
»Ja, der ser du, Sigrid; men det passar sig icke för väl
borna fröken Sigrid Eehnhorn att lära sig väfva — det är
piggöra sådant.»
«Var ej elak.»
«Nej bevars, jag menar ej att du tänker så, men andra.
Yore det för mycket att alla verldens fröknar och mamseller lärde
sig spinna och väfva, koka mat och sköta alla
fruntimmersgoro-måi — ja till och med räfsa pä ängen! Illa skulle de icke må
deraf, och skulle minsann ej bli så bleka och romantiska af sig
och pinas af känslor och aningar bittida och sent.»
«Tror du att jag kunde få lära mig väfva då ?» frågade Sigrid,
upplifvad af en ny idé, som också lemnade henne utsigt att
emellanåt få slippa ut från de mörka rummen eller åtminstone till en
sysselsättning, som afbröt den beständiga tystnaden.
«Jag skall tala vid vår beskedliga Eegina, hon dkall lära dig.
När jag var liten så hjelpte jag henne att träda i skeden och
solfva; jag låg, mä du tro, på ryggen- nere mellan trampohia och
lekte som en kattunge med trådändarne.»
«Allting har du varit med om.»
«Åh nej, icke på långt när; det är mycket jag ej kan, mycket
som jag aldrig får lära mig, men så mycket jag kan få lära, vill
jag lära. Att kunna hjelpa sig sjelf, det kallar jag oberoende,
att vara nöjd med det man har, det kallar jag att vara rik; ty
kan man ingenting, så är man slaf åt alla dém som kunna. Pappa
är till exempel skomakarens slaf och måste nöja sig med stöflorna
sådana de blifva, om de klämma aldrig så; men jag har gjort
läster åt mig sjelf och är oberoende af mästarns smak om den
föredrar stöflorna trubbiga eller spetsiga i nosen. Kommersrådet
Jaeger på Arvidsboda, som är rik som ett troll, men ej är nöjd
med något — visst är han fattigare än Lars Larsson i Gropkärr{
den der gubben, som är så glad och förnöjd beständigt.»
«Bäste Georg, ställ om att jag får lära mig väfva», bad
Sigrid med hastiga ord, ty mamsell du Pjorry inträdde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
