Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De ungas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ansigtet, för att dölja det ovilkorliga muskelspelet, som blef en
följd af den plötsliga upptäckten.
«Du vet nu allt», sade mamsell Pjorry; «jag tackar dig för
den djupa rörelse, hvarmed du mottog underrättelsen. Om så är
försynens vilja, Gud gifve att jag må blifva en huld mor och öm
maka!»
Selina löfvade väl tystnad; men det varade ej länge förr än
ryktet om mamsell Pjorrys förhoppningar i en hviskning gick
genom hela huset. Sigrid omtalade det för gamla friherrinnan.
«AckI tant», sade hon, «alla andra skratta åt mamsell Pjorry;
men det är ändå synd om henne. Tant bör tala vid henne, hon
ar för god att göra sig löjlig.»
«JDeri har du rätt, goda barn», sade gumman, (<deri har du
rätt; jag tycker ej om Selina för det draget. Jag skall tala med
mamsell Pjorry.»
Således när Pjorry en afton satt inne hos friherrinnan, sade
denna: «Goda Pjorry, jag vet verkligen icke huru jag skall börja;
men, kära Pjorry, man omtalar att du ämnar gifta dig.»
«Jaså, jaså, har friherrinnan hört det? Jaså, då vet jag hvem
jag har att tacka derför.»
«Hvem då?»
«Jo, fröken Sigrid, eller också hennes lärmästarinna, mamsell
Regina der nere i köket», sade mamsell Pjorry med bleknande hy
och darrande läppar. «I)et är en osanning, ett nedrigt förtal.»
«Men hvad är det, Pjorry, du blir häftig, du som eljest är
mildheten sjelf?»
«Ja, goda friherrinna, men jag är förföljd af Regina och
fröken Rehnhorn. Fröken finner mig kanske besvärlig, att jag
hindrar något.»
«Hvad då, Pjorry?» frågade friherrinnan, småleende åt sin
mamsells vrede.
«Det tillhör ej mig att berätta hvad hela verlden vet.»
«Hvad vet hela verlden då? Pjorry, jag vet det icke.»
«Ab, det är klart att man för den, som skapat deras sällhet,
döljer allt, eljest så . . . det är vanligt att man är otacksam.»
«Nu är du elak, Pjorry; låt oss afbryta detta ämne», yttrade
friherrinnan med denna ton af Öfverlägsenhet, som hon så väl
kunde antaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
