Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•Och dejt satt du, och såg på, barn, i stället att höra på
Guds ord», sade modren.
«Ja, hon var bara barnet, mor», ursäktade Anders; «hon är
väl klokare nu.»
«Ja, bevars, visst hör jag, men inte kan jag blunda heller,
då jag ser något grannt och ... det der halsbandet glömmer jag
aldrig. Jag har många gånger tänkt; Herre Gud, om far hade
råd . . . men det är inte att tänka på.»
•Nej, det är inte att tänka på.»
«Men, mor lilla, om jag nu vore en rik flicka, så finge jag
genast allt hvad jag pekade på, alldeles som jag ville; och det är
ändå bra roligt att få allt hvad man vill.»
«Du är bra barnslig, Anna.»
•Men», började Anna för att afbryta samtalet, som ej tycktes
utfalla till hennes fördel, •men jag undrar, om ej far kommer
hem i qväll och hvad nytt vi få höra. Yi ho så långt borta, att
vi inte en gång få veta hvad kungen heter, förrän ett år efter
alla andra.
«Jo, far kommer i afton; det är säkert», yttrade Anders. «Vi
skola, när det mörknar, tända på i spisen, så att det blossar bra.»
Med dessa ord gick gossen nt och hemtade ris, som för el-
dandet af fyrbåken var det bästa, emedan det kastade gnistor högt
upp i luften.
Ganska riktigt, sedan det var nedmörkt, hörde man renarne»
klockor pingla ute på sjön, liksom för att accompagnera det en-
formiga smällandet af deras hofvar, då de slogo mot hvarandra
under deras hastiga lopp Öfver «skaren».
Inom några minuter var fadren hemma, och hela huset kom
i rörelse för att mottaga honom.
«God afton, gumma, god afton, Anna, tack, Anders 1 Nu
kan du köra renarne i fållan», yttrade nybyggaren. «Nå; allt står
väl till här hemma P»
•Ja, kära Zackris, allt står väl till.»
•Du må tro, mor», återtog mannen, sedan han väl fått af sig
sin gamla getskinnspels, «du må tro att der var folk. Det är ändå
roligt att ibland se folk, fastän jag var rätt glad när jag åter blef
dem qvitt, ty de höllo ett fasligt spektakel på hemvägen . . .
Gudskelof, att jag åter är hemma!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
