Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hatteii for det arga stycket, som aldrig gjort så mycket godt, eller
gifvit så mycket, som ligger på min data hånd/
’Men hvad har det med Andreas att göra?’
Ih jo, nu var saken den, att Andreas var en lustig pojke,
och vi andra voro ofta ute med honom på rolighet och på dansar
och sådant. Ja, Andreas var liksom förlofvad med en flicka i
byn — den grannaste man kunde se, fastän hon var fattig. Så
hade Andreas och många andra en höstnatt varit på en lekstuga,
och vi hade alla så frjertans roligt och dansade intill det började
dagas, men då skulle vi gå hem. Vi voro sex till åtta lustiga
pojkar, för si det var i tuårse’n, — och gingo sjungande vägen
fram — då hände sig att vi gingo tätt förbi enkans gård. Han
må tro att hon har en trädgård med både äplen och päron i,
men så har hon också en häck omkring som heter duga, så hög
och stark och med grafvar på ömse håll. Inte vet jag, men en
sade: käringen har stängt in sina äplen, så att ingen knappt kan
se dem. — Yi hade just inte godt öga till henne, ty hon var ett
riktigt troll; och så blef det förslag, om vi inte kunde försöka
komma in i paradisets lustgård. I det der voro vi alla lika skyldiga
— ja, det säger jag rent ut — orätt var det inför Gud och
men-niskor; men si, man kan bära sig illa åt när man inte tänker
efter. Meningen var inte att ta något från det trollet, utan bara
visa henne att hur hon stängde så — för si hon var oss alla en
forargelseklippa, och Andreas hade särskilt agg till henne, emedan
hon fört ut rykten om hans gamla mor, att hon kunde trolla och
sådant, som visst var en osanning, fastän det nog finnes folksom
kunna mer än andra och skaffa igen stulet gods och sätta
sjukdom på folk och kreatur och sådant, det vet man nog, men
An-dreases mor hon var oskyldig i sådant. Men si, de hade varit i
delo om ett arf, som snålsaten ville ha i sig — hon hade inte
nog förut, men si vid häradsrätten blef det tapsit och så gick
det längre och ända till kungs; men allt blef det tapsit — så att
rättvisan hade sin gång, det kan ingen klaga; men sedan så
ville hon åt Andreases mor på alltings vis och sätt och då hon
inte annat hade att hitta på, så spridde hon ut att gumman kunde
trolla och mjölkade hennes kor på en knif, som hon satte i
fähusväggen och sådant, som trollpackor bruka. Sålunda begaf sig att
vi pojkar sprungo öfver yttre grafven, arbetade oss genom häcken
C. A. Wetterbergh8 Samlade Skrifter. IX. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
