Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det stora intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
OBOTI.IGA — OCH ANDRA
hans fader till gagnet om än ej till namnet måste
anses vara högsta hönset — trots landshövding
och biskop. — Hector hörde dock icke till den
stora skaran av lumpna mammonsträlar, vars enda
ärelystnad och mål ligger i kapitalet. Rikedom
förpliktar, det insåg han innerligt väl. Och honom
förpliktade den att icke endast vara rik, utan
också något annat — vad som helst — dessutom,
på köpet.
Men han liknade i verkligheten vissa
ohjälpligt misslyckade aktörer på scenen. — Nog
förstod man, att denna egendomliga företeelse skulle
gälla för något, men ju närmare man iakttog den,
dess mindre övertygande verkade den. — Utom
på de villiga sinnen, för vilka hans mest faktiska
egenskap, rikedomen, utgjorde fribrevet på all
sorts timlig som andlig storhet. — — — Tidigt
och tätt utskickad på långa resor för nöjets och
bildningens skull, hade Hector vetat samla en
betydande skatt av konstverk, mest antika,
marmorbyster, bronser, åldersdunkla tavlor, sällsamma
sniderier och tempelkärl, i guld och andra
metaller, ädlaste porslin från ett par världsdelar,
otaliga slags unika och dyrbara tingestar. — Ett
utomordentligt rikligt och utsökt bibliotek, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
