Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter Kristian IV:s *) död 1648 fördes regeringen i några jjjj
månader af riksrådet med den stolte, ärelystne Korfitz Ulfeldt i
spetsen, till dess Kristians andre son, Fredrik III, blifvit vald
till konung och afgifvit en förödmjukande handfastning. Fredrik
var en lärd och insigtsfull, slug och beräknande man och egde till
drottning den djerfva, hersklystna Sofia Amalia. Konungaparet
lyckades snart störta rikets båda mäktigaste stormän, Ulfeldt och
Sehested, hvilka ådragit sig hofvets hat och sina ståndsbröders
afund. Ulfeldt flydde till Sverige, uppäggade Karl X Gustaf mot
sitt fädernesland och återkom med den segrande svenska hären
till Danmark; han blef sedermera åter dansk medborgare, men
ännu en gång anklagad dömdes han såsom landsförrädare och dog
utrikes i elände; hans ädla gemål försmäktade 22 år i ett hårdt
fängelse. Huru Danmark utan att vara rustadt började krig med
Sverige 1657 och derunder bragtes nära sin undergång, är kändt
af det föregående. Landet räddades genom Köbenhavns
hjelte-modiga försvar; häri hade borgerskapet haft en väsendtlig andel
och derigenom vunnit sjelfkänsla och mod, medan åter den
van-slägtade adeln var föremål för de öfriga ståndens ovilja. Denna
ovilja kom till utbrott efter krigets slut på den märkvärdiga
riks-dagen i Köbenhavn 1660. Här skulle åtgärder vidtagas, för
att upphjelpa det* genom kriget alldeles förödda landet. Då adeln
äfven nu ville undandraga sig bidrag till staten, så sammansvuro
sig presteståndet och borgerskapet under ledning af biskop Svane
och borgmästare Nansen emot adeln; med dem trädde hofvet i
förbindelse genom konungens förtrogne, Tysken Gabel, och
slutligen föreslogo de ofrälse stånden, att kronan skulle förklaras
ärftlig. Rådet och adeln vägrade först, men då flere af dess
medlemmar voro vunne af hofvet, och då hotande mått och steg
vid-togos, måste de slutligen gifva efter. Konungen hyllades alltså
såsom arfkonung, och den sista handfästningen upphäfdes. Det
var ej ständernas mening att göra konungen enväldig, men de
voro nog oförsigtiga att åt honom uppdraga författandet af den
*) Oldenburgska huset, (forts, från s. 160).
Xriatian IV, f 1648,
______________g. m. 1 Anna Katarina af Bj-andenburg. 2 Kirsten Munk.________________
1 Kristian, död 1 Fredrik III, 11670, g. m. 2 Leonora Kristina, g. m. 2 Kristiana, g. m.
före fadern. Sofla Amalia af Lflneburg.__________K. Ulfeldt._________ H. Sehested.
fcietian V, f 1699* Georg, g. m. drottning Ulrika Eleonora, Ulrik Fr. Gyldenlöve
_________I______________ Anna i England. g. m. Karl XI. (oäkta).
Fredrik IV, f 1730’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
