Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
älska, han brann af begär att återställa det gamla svenska
konunga-dömet i all dess glans, men hyste ett djupt rotadt misstroende
till råd och ständer, hvilka han blott såg i deras förnedring.
Sverige har sällan befunnit sig i en vådligare belägenhet än
vid denna tidpunkt, och det oaktadt fred rådde på alla håll.
Sve-riges grannar, Ryssland, Preussen och Danmark, hade
samman-svurit sig till dess förderf och genom hemliga fördragsartiklar
(1769) förbundit sig att upprätthålla sjelfva roten till Sveriges
vanmakt, dess författning, ja, de utfäste sig till och med att gripa
till vapen, ifall det bestående statsskicket kullkastades. Man
till-ämnade således Sverige samma öde, som det olyckliga Polen,
håilket redan 1772 undergick den första delningen. Gustaf III
’såg den hotande faran och var besluten att våga allt för att
rädda fosterlandet ur förderfvet. Redan såsom kronprins samlade
han för detta ändamål omkring sig en krets af sansade
fosterlandsvänner, till större delen Hattar, och under vistelsen i Paris
försäkrade han sig om Frankrikes kraftiga understöd med råd och
penningar. Han återkom till Sverige kort innan ständerna sam- ^
mankommo till den märkliga riksdagen 1771—72. Mössorna
hade vid valen skaffat sig öfvervigt i de ofrälse stånden, och en
ny partikamp förestod alltså. Förgäfves åvägabragte konungen
ett slags försoning emellan Mössornas och Hattarnes ledare och
uppmanade ständerna i vältaliga ordalag till endrägt — partihatet
och splitet blefvo värre än någonsin. Först tvistade adeln och de
ofrälse stånden med mycken bitterhet om konungaförsäkran och
de adliga privilegierna; den förra underskref konungen utan att
läsa den och blef derpå krönt. Mössorna fingo nu öfverhand i
alla stånden och genomdrefvo på våren 1772, att Hattrådet
af-skedades och ersattes af Mössor. Partiyran tilltog derefter allt
mer: de gamla partierna började upplösas och falla sönder, de
ofrälse stånden spelade herrar, dock utan att sins emellan kunna
förlikas, och af fruktan for deras öfvermakt kastade sig en stor
del af det adliga Hattpartiet i hofvets armar. Råd och ständer
ådrogo sig allmänhetens förakt, ty rådsherrarne voro sålde till
Ryssland och lydde den ryske ministerns vink, ständerna leddes
af samvetslöse partimän, som blott tänkte på att förfölja och
plundra sina motståndare. Förvirringen hade nått sin höjdpunkt
— men då nöden var som störst, var hjelpen närmast.
Den unge konungen hade länge umgåtts med
revolutions-p la ner, men tvekat att sätta dem i verket, då den djerfve, till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
