Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ganska litet variera fanns det resultat, att svaflets atomvigt är
200.75, som ganska nära instämmer med medelresultatet af de
äldre försöken. Denna lilla förändring i svaflets atomvigt
inflyter på Arsenikens, Fluorens, Tantalens, Thoriums,
Zir-coniums, Aluminiums, Magnesiums och Calciums atomvigter,
som alla äro härledda från föreningar med svafvel eller
svafvelsyra.
Den äldre atomvigten 201.16 var beräknad från ett enda
af de äldre försöken, hvilket då ansågs pålitligast.
Guldets atomvigt har varit bestämd genom jemförelse af
den vigt guld, som af en gifven vigt qvicksilfver utfälies ur
guldchlorid. Efter detta försök blef gujdets eqvivalentvigt
2486,026. Men då qvicksilfrets atomvigt icke mera kan anses
för en säker utgångspunkt, valde Hr B. till grund för
bestämmandet sammansättningen af en genom flera
omkristalli-seringar väl renad kalium-guldchlorid = K€l+AuGI8, som,
reducerad med vätgas, lemnar chlorkalium och guld, lälta
att med precision qvantitatift åtskiljahvarefter vigten af
chlorkalium förhåller sig till vigten af guldet = KCl : Au.
Medeltalet af försöken blef 2458.33.
Hr Mosander och Svanberg tillstyrka afhandlingens
införande i Akademiens Handlingar.
5. Analyser af cer- och ytterjordshaltiga
mineralier. — Hr Beri.in meddelade analyser af några
gado-liniter och orthiter, hvilka analyser, ehuru utförda redan år
1840 och således innan upptäckten af didym-, erbin- och
terbinoxiderna var känd, Hr Berl.in likväl ansåg möjligen
förtjena att anföras, emedan de angå mera sällsynta
mineralier.
1. Gadolinit från Ytter by. Hr Berlin hade trott
sig märka att de bland dessa, som vid upphettning icke
pösa, lifligast förglimma, då deremot’de pösande visa
förgli mningsfenomenet mycket svagt eller alls icke, Analyserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
