Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
paren är metallisk eller endast så pass anlupen. som den blir
när vatten får torka några gånger derpå. Jag kom snart på
tankan, alt renfila och polera med jernoxid olika stycken för
att se om inre texturen möjligen kunde hafva någpt motsva*
rigt. Dervid befanns det svenska blecket mycket poröst, så
att det icke antog en rält speglande yla, på de ställen der
det var tunnfrält och enda$t en mängd spetsar stodo upp
öfver den öfriga ytan. När deremot en större ö polerades, blef
den starkt speglande och syntes serdeles tät för luppen; det
engelska förhöll sig på samma sätt, men var mycket mindre
poröst, och porerna finare.
Vid försök här i Avesta för några år sedan, på olika
sorter koppar, t. ex. den renaste och segaste man här hade
(från Carl Johans grufvan), och den orenaste (af
kopparsla-gare-skro, som smiddes utån att passera garhärden) strängt
och mindre hårdt garad, äfvensom under hammargarningen
olika behandlad (föga oxidulhaltig men tvertom litet
kolhal-tig) koppar, visade sig all kopparn porös, dock icke så som
det frätta svenska skeppsblecket, så att jag af den olika
renheten och behandlingen icke kunde sluta till någon ting i
detta hänseende; men när jag polerade små prof, som för
hvarje hammargarning utgjötos till en fingers tjocklek just då
den större massan gjöts i sina vanliga deglar, befunnos pila
dessa små prof täta och jemförliga med en polerad
koppar-skifva, som blifvit lemnad från Zetheliska verkstaden, och som
varit gjuten i tackjernsform för galontillverkning, och som
förvaras vid Bergsskolan.
Jag lät nu en skicklig elev, Hr Aas från Norrige,
analysera den tunnfrätta kopparen, och särskilt de qvarvarande
större öarna, hvarvid befanns, att de sednare hålla mera af
de andra metallerne eller utgöras af mindre ren koppar än
den omgifvande starkare af hafsvattnet angripna delen. De
tvenne analyser, som gjordes på dylika öar, öfverensstämma
icke alldeles, men det kunna de icke heller, emedan, om
också den kgering, som motstår hafsvattnet, egentligen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
