Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bygda balkær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Byo-da B. XXIIII.
239
ok bær i fialstær, han hetir fæ fylingær; han skal dylia
mæþ tuætylftu ælla böte siax markær.
XXV. Vm æn uren bitær gælding ælla skaþa kalui,
kiþi, lambi, gambli gas, gæslinge ælla grisi, ok
huru þær skulu eþa æftir gängas. 5
Nu bitær uren gælding, gialde atær fullum gialdum.
Nu bitær uren urenan, gialdi halfgildi, þy at þær atus
iamne uiþær. Nu bitær hæstær skiut, böte atær fullum
gialdum, þy at þæt ær ofæfle. Nu bitær hæstær fyl til
hælia; ær þæt hæst fyl ok gangær, þa ær þæt half mark; io
bitær þæt fyl, sum rindær, þæt æru åtta örtughær; bitær
1. Fæ fylingær m. fädöljare,
jfr fæarföling i VGl. f.
fädöl-jande (af fela, fiala dölja).
2. tuætylftu jfr þrætylftu
Uaþ. 30:pr. (sid. lOla).
3. Uren anse både Schlyter
i Ordb. och Rydqvist: Sv. Spr.
L. bd IV s. 453 vara = runi:
fargalt. Men Bugge (i Nord.
Tidskr. f. Filol. ny række III
s. 273) tror, utan tvifvel med
rätta, ur skola läsas såsom vr,
jfr t. ex. urangær BB 21:pr.
Yr en, ack. vrenan (r. 7),
hvilken form Schlyter förmodar hafva
tillkommit genom missförstånd
1. förhastande af en skrifvare,
är — säger Bugge —
egentligen ett adj. (besläktadt med fn.
(v)reini hingst) brunstig,
^avle-dygtig", identiskt med ågs.vrœne.
Man sade först men hæstær,
men sedan elliptiskt vren
sub-stantiviskt i samma betydelse.
På samma sätt nu vrensk 1)
brunstig, 2) hingst (Rietz). Vore
uren d. s. s. runi, stode väl här,
såsom i Uaþ. 2:pr., huggær, icke
biteer.
3. Gældingær (af gælda:
gälla, snöpa) m. återgifvet’
Schlyter i Ordb. med gält, men
tilllägger »kanske snöpt djur i
allmänhet". Detta senare
öfverensstämmer med Bugges mening
(1. c.), som tror det här betyda
snöpt häst, valack, en betydelse,
som samma ord har i engelskan
(gelding) och i franskan føM’føÄ).
7. atus d. ä. attus, ss. ock
står i en handskrift.
8. Skiut (jfr isl. skjötr) n. 1}
Skjutshäst. 2) Sto (här; om
be-tydelseöfvergången och dess
orsak se Ordb. sid. 563b). — Det
nysv. skjuts är en utur
sammansatta former abstraherad gen.
sing. af detta ord, Tamm: Fonet.,
kännet. på lånord i nysv. s. 43.
9. ofæfle jfr uræfle fl. 36: 1.
10. ok här samt å följ. sid.
r. l återgifwes lämpligast med
som, så ock stundom i fn.-isl.
t. ex. Hákonarm. 9, Vafþ. 5.
10. gangær o: går passgång
d. v. s. på en gång upplyfter
fram- och bakbenet på samma
sida (sbst. gangari).
11. rindær o: löper 1. går
med vanlig gång (sbst. rinnari)..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
