Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sköllersta härad - Sköllersta socken (Pålsboda) - Slott och herrgårdar: Norrtorp, Ullavi, Vrana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sköllersta härad
VRANA
\*^rana säteri är beläget i socknens norra
del invid vägen Sköllersta kyrka—Ekeby
kyrka. Huvudbyggnadens tillkomstår är
obekant, men sitt nuvarande utseende erhöll den
vid en genomgripande ombyggnad 1827. Den
restaurerades 1919 och moderniserades 1924
—25. En mindre ombyggnad företogs 1942,
då bl. a. en stor sal i övre våningen, som
tidigare använts som lärosal för Örebro läns
folkhögskola, delades upp på flera mindre
rum. Byggnaden är uppförd av timmer och
reveterad. De båda flyglarna, som även äro
av hög ålder, äro uppförda av trä. De
begagnas nu som arbetarbostäder.
Byggnaderna omgivas av en park; dessutom finnes en
handelsträdgård med fyra växthus och ett
par hundra bänkfönster.
Gården omfattar 363 ha, varav ca 200 ha
åker och ca 125 ha skog (övervägande
barrskog). Taxeringsvärdet uppgår till 220.300
kr., varav jordbruksvärdet 176.900 kr.
Växtföljden är växlande. Ekonomibyggnaderna
uppfördes 1911 med undantag av logarna på
Kvismaredalsområdet, vilka tillkommo i
samband med den stora sjösänkningen på
1880-talet. Ekonomibyggnaderna ha senare
vid olika tillfällen moderniserats.
Djurbesättningen utgöres av 4 hästar av
ardenner-ras och 92 nötkreatur av SRB-ras (2
stamtjurar, 40 kor, 50 ungnöt). För gårdens drift
användas 2 skördetröskor och 2 traktorer.
Till gården hör en smedja.
Egendomens historia sträcker sig tillbaka
till medeltiden. I förteckningen över
kyrkogods, som Gustav Vasa indrog till Kronan,
är även Vrana medtaget, som vid denna tid
arrenderades av Måns i Vranna. På
1500-talet ägdes godset av Charles de Mornay,
men av tillgängliga handlingar framgår ej,
om denne någon gång bodde där. Däremot
vet man med visshet, att överste Thomas
Thomsson bebyggde Vrana till sätesgård i
förra hälften av 1600-talet. Vid hans död
1643 ärvdes gården av sonen överste
Alexander Thomsson, som bebodde densamma till
sin död 1679. På 1700-talet ägdes egendomen
av bl. a. släkterna Lybecker,
Herzen-Åker-hielm och Anrep. År 1832 inköptes Vrana av
prosten E. G. Brydolf i Hällestad, efter vars
död 1840 gården innehades av hans änka i ett
20-tal år. Genom köp övergick den 1863 till
grosshandlare A. Rudebeck, Göteborg. Redan
året därefter bytte säteriet ånyo ägare, då
det inköptes av kapten G. A. Coyet, men
redan 1865 överlät han godset på sonen,
kammarjunkare A. G. Coyet, som innehade
det till sin död 1906. Under dennes tid
förlades länets folkhögskola till Vrana (1873),
men redan 1878 flyttades den till det
närbelägna Kävesta. Åren 1906—16 förvaltades
egendomen av kammarjunkare A. G. Coyets
stärbhus, som utarrenderade densamma.
Kapten Achates Coyet blev 1916 ensam ägare av
gården, som 1924 såldes till godsägare Oscar
Lindquist, innehavare av Bärsta i Stora
Mellösa socken. Under hans tid företogs en
omfattande modernisering av såväl
jordbruket som byggnaderna. Han sålde Vrana 1947
till sin äldste son godsägare Mårten
Lindquist.
•672
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
