- Project Runeberg -  Örebro läns förvaltning och bebyggelse / II. Närke /
774

(1948-1950) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kumla härad - Kumla landskommun (Hällabrottet) - Stene brunn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kumla härad

STENE BRUNN

Brunnsrestaurangen.

Ca 5 km väster om Kumla ligger Stene
brunn, anlagd på 1870-talet. Den är således
av jämförelsevis ungt datum men har redan
skaffat sig ett mycket gott rykte, och
tusentals patienter ha under årens lopp där sökt
vila och avspänning och funnit lindring och
hälsa.

En av dem, som följt brunnens utveckling
praktiskt taget från början, är f. d.
växel-stationsföreståndaren Per August Pettersson
i Åbytorp. Han är över 80 år och född i
trakten.

— Att man började dricka brunn vid Stene
berodde på en bonde i Åby, berättar
Pettersson. Jag kände honom själv, och han
berättade, att han varit och druckit brunn i
Porla för 85 år sedan. När han kom tillbaka,
var han intresserad av att smaka på vattnet
i en "opprinning" (naturlig källa) här i
skogen. Han tyckte, att det smakade ungefär
likadant som vattnet i Porla och började
dricka regelbundet av det. Flera följde snart
hans exempel, och så småningom beslöt man,
att ett bolag skulle bildas. En hel del bönder
i trakten tecknade andelar med 10 kr. var.

Detta var början till Stene brunnsbolag.
Anordningarna voro enkla, och det första

badhuset såg ut ungefär som ett vanligt
brygghus. Vattnet bars upp i hinkar och
uppvärmdes i en stor bykgryta. Så småningom
anskaffades en träpump, och brunnen sköttes
av s. k. brunnsmästaren Per i Gropen, som
säges ha pumpat 16 timmar om dygnet.
Badorten blev mer och mer anlitad, och efter
några år måste grytan göras större. Detta
tillgick så, att den skarvades med ca 15 tum
bred kopparplåt, genom vilken "utvidgning"
vattnet i grytan räckte till ett bad mera än
förut. Så småningom byggdes ytterligare ett
badrum, och grytan skarvades ännu en gång.

Brunnens utveckling återspeglas i de
gamla protokollen från bolagsstämmorna. I det
äldsta bevarade protokollet, hållet vid extra
bolagsstämma den 30 sept. 1878 med
intressenter i Stene brunnsbolag, finnas namnen
upptagna på 25 personer från trakten, vilka
tecknat andelar i brunnen. I bolagsordningen
från samma år heter det: "Detta bolag har
till ändamål att medelst nybyggnader vid
Stene Brunn å Stene ägor i Kumla socken
anlägga en Brunns- och Badinrättning."

Nybyggnaderna voro i början ganska
blygsamma, men det beslöts likväl, "att före
Brunnstiden nästa år Salång vid Brunnen

774

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:19:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/olfb/2/0776.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free