Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hardemo härad - Hardemo socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hardemo socken
sta bebyggare. De livnärde sig av fiske och
jakt; det skulle dröja ännu länge, innan en
bofast jordbruksbefolkning tog bygden i
besittning.
Även från forntidens senare skeden finnas
åtskilliga representativa minnesmärken
bevarade. Mest känd bland dessa är Torshögen
vid Skyberga, en sannskyldig "kungshög",
vilken trots att dess volym reducerats genom
grustäkt dock alltjämt är Närkes
monumentalaste gravhög från järnåldern. En något
mindre, likaledes ramponerad gravhög ligger
strax intill. Vid Brändåsen reser sig en
vacker domarring, och vid Stora Älberg finnas
rester av ännu en. På Tillerbacken vid Berga
finnes ett stort järnåldersgravfält, och rester
av dylika återstå vid Källtorp, Julsta, Linde,
Nälbergshammaren m. fi. platser. En
spiral-ring av guld från folkvandringstid har
påträffats vid Mossbytorp.
Särskilt intresse tilldrar sig
ortstraditionen rörande Olof den heliges vistelse i
Hardemo och de minnen, som anknyta till denna.
Det berättas, att kung Olof på sin färd år
1029 från Norge till Gårdarike (Ryssland)
dröjde kvar över vintern som gäst hos en
Jarl Sigtrygg i Hardemo. En kulle vid
Skepp-staberg eller "Sigtryggsberg" utpekas som
platsen för Sigtryggs gård, och vid den
närbelägna Olofskällan, vars som
hälsobringande ansedda vatten alltjämt vederkvicker den
vägfarande, uppges Olof ha döpt
hedningarna i bygden, ja, enligt en annan, onekligen
mera dubiös sägen, själv ha undfått dopet.
Att kyrkan uppkallats efter Olof och haft
ett altare, som burit helgonkonungens till
våra dagar bevarade bild, är sannolikt men
i och för sig intet anmärkningsvärt — Olof
var nämligen ett i Närke mäkta populärt
helgon, och de allra flesta närkeskyrkor
synas under medeltiden ha ägt Olofsbilder;
även Olofsgillen äro kända från ett par
socknar.
Hardemo — "Hardhemme" i äldsta
skriftliga version, "Halme" i ortsdialekten —
betyder enligt Ad. Noreen "skogshemmanet"
eller "skogsgården"; sockennamnet kan
enligt J. Sahlgren betecknas som ett av Närkes
äldsta. I övrigt äro de äldre ortnamnen
omväxlande forntida (-sta, -by) och medeltida
(-torp, -hult, -sätter m. fi.).
Hardemo är en jordbrukssocken, och ca
60 % av befolkningen finner alltjämt sin
utkomst av modernäringen. Enligt 1944 års
jordbruksräkning finnas 2.914 ha åker, 1 ha
slåtteräng, 26 ha kultiverad betesäng, 138
ha annan betesäng, 1.631 ha skogsmark och
756 ha övrig mark.
Socknens enda herrgård, Mårsta, räknar
sin tillkomst som sätesgård från mitten av
1600-talet.
Västra stambanan mellan Hallsberg och
Laxå passerar södra delen av socknen med
hållplatsen Tälle grindar. Bussförbindelser
upprätthållas med Örebro, Kumla, Hallsberg
och Askersund.
Poststation är Hardemo, telefonstationer
Hardemo och Skyberga. Örebro Sparbank
har avdelningskontor i Hardemo.
Folkmängden uppgick vid 1946 års utgång
till 1.215 personer.
B. W—n.
Hardemo kyrka.
Om Hardemo, som sägnerna göra gällande,
redan på 1000-talet nåtts av kristen mission,
är det tänkbart, att ett gårdskapell eller en
liten sockenkyrka av trä existerat redan före
tillkomsten av den äldsta stenkyrkan, som
torde ha uppförts ca 1150—1175. Av denna
kyrka återstår blott tornet, ett av de
ståtligaste "Närkestornen", i stilistiskt
hänseende närstående tornen i Gräve och Knista.
Dess förebilder äro att söka dels i
Rhenländernas romanska katedralarkitektur, dels i
Lunds domkyrka. Mot dessa kontinentala
stilinfluenser, påvisbara i de av profilerade
kolonnetter tudelade ljudöppningarna med
deras rundbågsfrisblindering samt i den
elegant profilerade sockeln, kontrasterar den
rustika västportalen med dess valhänt
huggna relief, framställande livsträdsmotivet.
Tornet saknade säkerligen från början
ingång; portalomfattningen liksom även dess
dörr, som är dekorerad med romanska
smi-desbeslag, har med all sannolikhet utgjort
medeltidskyrkans sydportal och flyttats i
samband med ombyggnaden på 1760-talet.
Kyrkan undergick 1766—67 en radikal
ombyggnad, varvid uppfördes nytt långhus med
86a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
