Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsbergs härad - Knista socken (Fjugesta) - Slott och herrgårdar: Lekeberga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knista socken
Slott och herrgårdar
LEKEBERGA
Xjekeberga säteri är beläget just där
Lek-hyttebäcken rinner ut i Garphytteån strax
intill Hidinge nya kyrka. Huvudbyggnaden,
av trä i två våningar, är försedd med
frontespis och inrymmer tolv rum. Den uppfördes
i början av 1740-talet, och samtidigt revs den
förutvarande manbyggnaden från 1600-talet.
En renovering företogs 1866.
Egendomen omfattar 168 ha, varav 43 ha
åker och 125 ha skog (övervägande
barrskog). Taxeringsvärdet uppgår till 75.000
kr., varav jordbruksvärdet 39.800 kr.
Växtföljden är 7-årig. Ladugård med stall och
loge uppfördes i mitten av 1800-talet samt
ombyggdes 1944—45. De båda
arbetarbostäderna moderniserades 1946.
Djurbesättningen består av en häst samt 25 nötkreatur av
SRB-ras (15 kor, 10 ungnöt). För driften
användes traktor. Till gården hör trädgård med
ett 100-tal fruktträd.
Lekebergas historia går tillbaka till
1500-talet. Hertig Karl lät här 1572 anlägga ett
järnbruk, kallat Lekebruket, för
framställning av krigsmateriel. Till bruket, som
bestod av sex masugnar, hörde även ett antal
smärre gårdar, inköpta av hertigen, som
ofta uppehöll sig här. Redan på 1580-talet
måste bruket emellertid läggas ned.
Liv-ländaren Fromhold Johansson von
Tisen-hausen erhöll i början av 1600-talet det
övergivna bruket i förläning. Han gjorde
huvudgården till säteri, som så småningom fick
namnet Lekeberga, och ärvdes av äldsta
dottern Gertrud, som dog ogift 1645. Redan
en månad därefter lyckades drottning
Kristinas kammarjunkare, Johan Patkull till Po-
sendorf, utverka ett gåvobrev på gården för
sig under sin livstid. Härigenom förekom han
Gertruds systerson överstelöjtnant Gustaf
Anrep till Åkerby i Gräve socken, vilken
samma år avstått det livländska godset Soor
till svenska kronan mot Lekeberga. Han fick
nu drottning Kristinas löfte att erhålla
Lekeberga vid Patkulls bortgång. När denne 1646
avled kunde emellertid änkan, Agnes von
Falkenberg, visa, att donationsbrevet
innehöll ett tillägg, enligt vilket hon skulle få
besitta gården i sin livstid. Vid hennes död
i slutet av 1650-talet satte sig Anrep i
besittning av Lekeberga, men då befanns det, att
Karl X Gustav lovat godset till överste
Alexander Irving till Irvingsholm i Tysslinge
socken. Vid dennes död 1659 gjorde hans
barn anspråk på Lekeberga, men efter en
process tillerkändes Anrep 1665 godset, som
därefter stannade i hans släkts ägo i ca 200
år. Efter hans död 1666 innehade hans söner
major Reinhold Anrep (död 1686) och
överste Gustaf Anrep (död barnlös 1700) samt
1103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
