Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bottenmaterial och grunderingar - Grundering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ling med formalin enär ju oljan gör grunden
vat-tenolöslig vid torkningen.
De halvfeta och feta grunderna kallas också
emulsionsgrunder. Blandas vatten och olja kan man icke
erhålla någon homogen vätska. Tillsättes emellertid
exempelvis ett limämne, som lösts i vattnet, kan man
genom skakning få oljan att finfördela sig i
limvattnet till en homogen massa: emulsion. Detta
ämne genom vilket emulsionen åstadkommes kallas
emulgeringsmedel eller emulgator.
Halvfet grund kallas även stundom temperagrund
enär den i likhet med tempera bygger på en emulsion.
Efter uppläggningen bör den torka några dagar i
normal rumsvärme innan nytt lager lägges ovanpå.
Vid feta uppstrykningar lager ovanpå lager bör
alltid det understa vara magrast och det sista fetast
(enligt den urgamla målarregeln, »fett på magert»),
i annat fall häftar inte skikten väl vid varandra. Ett
varnande tecken är när grunden »pärlar». Man kan
visserligen förebygga pärlning genom att gnida det
torra underlaget med en itukluven rå potatis eller
lök, med sprit, ammoniak eller med saliv (ptyanin).
Man kan också upphäva pärlningen genom att länge
frottera underlaget med penseln till dess att färgen
genom torkning blir mindre flödig (»schumra»).1
Pärlning uppstår aldrig när det undre skiktet är
magrare än det som kommer ovanpå.
1 Schumra benämnes ett sätt att upplägga halvtorr (styv)
färg. (Se sid. 196.)
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
