Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kortfattad överblick över materialen och tekniken hos äldre och nyare mästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
luftströmmen till piporna sättas i en vaggande
rörelse (tremulant), varvid ton färgen blir helt förändrad.
Dylika stämmor betecknas ofta med namnet »celest»
(himmelsk). Granska vi nu dessa musikaliska
företeelser och jämföra dem med ovannämnda
färgtekniska, få vi som resultat att i båda fallen gäller
frågan tonens luftighet, immaterialisering, som erhålles
på samma sätt, i måleriet genom en uppdelning av
färgklangen i en högre och en något lägre, som stå
så nära varandra att ögat uppfattar en svävning, ett
vibrato, i musiken en direkt svävning mellan en
högre och en något lägre ton. Det märkliga är, att en
överdrift på det ena eller på det andra området
motverkar den »förädlande» effekten och gör resultatet
i stället simpelt. En för stark »smutslasur» ger i
stället för förfinad färg intryck av oren färg. Ett för
starkt vibrato i musiken ger intryck av osäker
tonhållning eller tarvlig sentimentalitet (biograforgel!)
Tanken på en känsligt avvägd uppdelning av
valörerna kastar kanske också ett nytt ljus på
begreppet »patina». En vacker patina är i själva verket
ingenting annat än en av lagom ingrodd smuts
åstadkommen lasur, som ger en monoton yta liv genom
uppdelning.
Inom måleriet kan denna uppdelning ske på flera
sätt. Lasur i penselfårorna ha vi redan nämnt. Men
en mycket klar effekt kan erhållas genom att
konstnären använder sig av dukens »korn» (jfr sid. 38).
Genom skrapning med en palettkniv i en våt eller
272
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
