Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 SAMMANHÅLLANDE MAKTER I KROPPSSTATEN.
Det är hufvudsakligen tvänne makter, som
sammanhålla dessa oräkneliga individer till ett helt. Den ena är
statsstyrelsen med dess särskilda afdelningar. För den
stat, med hvilken vi nu sysselsätta oss, har hon sitt säte
i nervsystemets centraldelar, företrädesvis i hjärnan och
ryggmärgen. Genom nervtrådar mottager hon ständiga
budskap dels från den yttre verlden, dels ock från
kroppens särskilda områden; genom andra nervtrådar utsändas
från henne befallningar, impulser till ökad verksamhet eller
hämmande tyglar, där verksamheten tilläfventyrs skulle
vara för häftig. Den andra sammanhållande makten är
hvad vi skulle kunna kalla den innerliga gemensamheten
i intressen mellan samhällets olika medlemmar. I den
politiska staten tillgodoses denna gemensamhet genom
inrättningar för varuutbytet och samfärdseln — inrättningar, som
i vår kropp hafva sin motsvarighet i blod- och
lymfkärlssystemet med hvad därtill hörer.
Men, torde helt säkert mången invända, huru kunna
dessa celler betraktas såsom ens i någon mon själfständiga
individer, då de ju icke kunna fortlefva lösta från sitt
sammanhang med det stora hela? Denna invändning synes
obestridligen vid första påseendet mycket svår att tillbakavisa,
men en närmare granskning skall ådagalägga, att den ej är
berättigad. Först och främst är det alla väl bekant, att
hos många »kallblodiga» djur, t. ex. sköldpaddor, grodor,
vissa fiskar o. s. v. icke blott enstaka celler utan äfven
hela organ (t. ex. hjärtat) under en jämförelsevis lång
tid kunna fortsätta lif och verksamhet skilda från den
öfriga kroppen. Men äfven från de högre djuren och till
och med från människan ega vi slående vittnesbörd om
ett dylikt förhållande. Såsom sådana kunna anföras de
försök, vid hvilka man, t. ex. på råttor, lyckats inläka,
man skulle kunna säga ympa, ett stycke af svansen från ett.
djur på samma djurs eller på ett annat djurs (af samma
art) rygg, samt, hvad människan angår, den numera ej så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
