Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i rörets vägg infoga andra därifrån utspringande lodräta rör
(bild 7). Den i hufvudröret strömmande vätskan uppstiger
då i de infogade rören, men olika högt, och skilnaden i den
Bild 7.
lodräta höjd, till hvilken vätskan i dessa rör uppstiger,
säger mig strax, huru stort arbete som erfordras till att
drifva vätskan med den angifna hastigheten
från den ena af dessa punkter till den
andra.* T. ex. om OE är ett rör, genom
hvilket en vätska strömmar i riktning från
O till E, och A, B, C äro andra lodrätt
uppstigande, i det förra inmynnande rör,
så uppstiger vätskan i A till en viss höjd,
i B stiger den icke så högt som i A och
i G icke så högt som i B. Är nu röret
* I stället för sådana rätt uppstående rör, i hvilka
den strömmande vätskan uppstiger — en inrättning,
som i många fall, och. i synnerhet där trycket är
starkt oeh vätskan lätt, skulle blifva obekväm —
använder man vanligen rör böjda på det sätt, vid
stående bild (bild 8) utvisar, och fylda med kvicksilfver.
Vätskan kommer då naturligtvis att tränga undan
kvicksilfret, som stiger upp i den längre, upptill öppna
skänkelri af det böjda röret, och skilnaden i höjd
mellan kvicksilfverpelarna i de båda skänklarna
anger tryckets styrka. En sådan tillställning benämnes
en »kvicksilfvermanometer» eller »tryckmätare».
Ur vår tids forskning.
Bild 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
