- Project Runeberg -  Om blodet, dess kretslopp och betydelse för kroppsväfnadernas näring. /
67

(1876) [MARC] Author: Christian Lovén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄGENS LÄNGD OLIKA FÖR OLIKA BLODPARTIKLAR. SAFTRUMMEN. 67
på den väg de under den nämnda tiden tillryggalägga.
Utföres insprutningen i halsvenen, så komma de genast in
i öfre hålvenen, genom denna in i högra förmaket och
vidare i högra kammaren. Därifrån drifvas de af nästa
hjärtslag ut i lungpulsådrorna, genom lungornas harrörskärl till
lungvenerna, sedan in i venstra förmaket och därifrån i
venstra kammaren. Från venstra kammaren pressas de ut
i aorta, och en del af dem följa någon af dess grenar upp
till halsen och hufvudet, tränga sig där igenom
hårrörs-näten och återvända genom de vener, som inmynna i de
stora halsvenerna. Naturligtvis kunna icke alla
blodkroppar eller saltpartiklar fullborda sin resa på alldeles lika
lång tid, ty vägens längd är ju mycket olika. Så t. ex.
måste det ju fordra mycket mindre tid att genomgå
hjärtats egna ådror än att tillryggalägga den långa vägen
ned till stortån, genom dess hårrörskärl och tillbaka igen,
eller ned till tarmarna för att genom deras harrörskärl,
portådern, lefverns hårrörskärl och lefvervenerna återvända
till hjärtat. De angifna talen få därför endast betraktas
såsom ungefärliga medeltal.
Sedan vi sålunda tagit i betraktande blodets lopp och
dettas drifkrafter, kunna vi nu återvända till saftrummen
och de dem omgifvande väfnadselementen och tillse, huru
blodomloppet kommer att inverka på väfnadssaftens
myckenhet och sammansättning. Vi hafva sett, att i de
minsta artererna samt i början af kapillärerna råder ett
jämförelsevis mycket betydligt tryck, som hastigt sjunker vid
öfvergången till venerna. Följden häraf blir naturligtvis,
att från de förra ådrorna och i synnerhet från
kapillärerna utsvettas en del af blodets flytande beståndsdelar,
framför alt vatten och några salter. Blodet blir härigenom
fattigare på dessa beståndsdelar, således mera
koncentre-radt. Helt annorlunda blir förhållandet mellan de minsta
venerna och de dem närmast omgifvande saftrummen. I
dessa vener är trycket jämförelsevis ringa och sannolikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:22:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omblodet/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free