Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges utveckling under krigstiden före 1650
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. SVERIGES UTVECKLING UNDER KRIGSTIDEN FÖRE 1650. 45
Det kan ieke förnekas, att regeringen under denna
ekonomiska verksamhet mer än en gång vidtog mindre kloka
eller rent af skadliga åtgärder. För det uppväxande
näringslifvet var det ju till en viss grad godt och stärkande, att
styrelsen öfvervakade och höll noggrann ordning genom
reglementen af olika slag, men dessa föreskrifter gjorde ofta intrång
på personlig frihet och hämmade därigenom företagsamheten
i längden. För att Stockholm skulle kunna rätt uppblomstra
nödgade man sålunda stapelstäderna vid Bottenhafvet att med
sina varor endast segla dit; detta bottniska handelstvång
höll naturligtvis deras utveckling tillbaka. Det hände, att
en hel bygds handtverkare — t. ex. bössesmederna rundtom
Örebro — tvungos att inflytta till närmaste stad och lefva
under dess skråförfattning, för att man skulle kontrollera
deras tillverknings godhet men ock för att de ej skulle med
sin friare konkurrens skada staden. Och inom städerna voro
de särskilda handtverken ytterst strängt reglerade genom skrå^
stadgarna. Att »fuska i yrket» var vid höga böter förbjudet
för alla, som stodo utom skrået, så att en dåtida svensk kunde
spetsigt säga: »I Sverige kan man evertuera sig och till och
med blifva konung, men sämskmakare kan man intet blifva».
Detta allt vållade nu, att näringsfliten nog blef mindre
och därmed äfven utbytet, än de under friare villkor kunnat
och bort. De stora handelskompanierna åter blefvo mestadels
rent af dåliga spekulationer, därför att där saknades
köpmannamässig ledning och klok affärsomtanke, hvaremot
enskilda personer med skarp blick och tillräcklig fördomsfrihet
torde ur dem dragit betydande privatvinst på statens och
andras bekostnad. En sådan man som tidens store »Lovis»,
Louis De Geer, riktade sig naturligtvis i hög grad genom
kloka transaktioner, såsom då han bragte Upplands och norra
Östergötlands bästa malmfält och brukslägenheter i sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
