Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
dorn, uppbjuder al! sin skappsinnighet, qvickhet och
skrifkonst, med större ansträngningar än någonsin, för
att fylla sin theori och kritik med en positivare halt, utan
att ombyta ståndpunkt; och de yngre litteratörer, mot
hvilka dessa afhandlingar vända sig i ett ganska
förtörnad! lynne, (ursäktligt genom de tidsförhållanden
under hvilka de skrefvos), erkänna lika gerna, som
npprigligt, att de äro lärorika i llerfäldig hänsvn.
E-gentligen röja alla hans uppsatser i dylika ämnen
följderna deraf, att ban ägde mycket förstånd, mycken
qvickhet och i hög grad det slags snille, som
lämpligast betecknas med del fransyska ordet esprit; men
att dessa egenskaper sa enväldigt beherrskade det med
dem förenade — oeh ingalunda vanliga — mallet af
både poetisk fantasi och philosophisk tankförmåga, att
detta aldrig fick komma till någon fullt fri utveckling.
De skrifter, der ban framträder såsom theorelisk oeh
kritisk konsllärare, uppenbara derföre i allmänhet ett
ypperligt analytiskt hufvud, men ett (nästan)
medelmåttigt synlhetiskt; en esomoftast makalös detalj-blick,
lika skarpt som qvickt träffande; en synpunkt, ofta
tillräcklig för saker sedda i smått, inert sällan för
saker sedda i stort; ett öga, som snarare häftade sig
vid det particulära i deras ulansida och derifrån slöt
till deras eenlral-belydelsc. än omedelbart inträngde
till denna och dermed till den enda uppfattning af det
hela, ur hvilken dess smärre delar och förhållanden
kunna bedömma med annat än half sanning. Häraf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
