Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
innefattas, än det, som, jemte andra förtjenster»
hufvudsakligen äger den att behaga; och med Smak
ej annat menas, än gåfvan att dömma derom". — A.
G. Silverstolpe, bland den tidens poeter den mest
nitiske i patriotisk och satirisk moralisering, äfvensom
en af de flitigaste medarbetarne i "Stockholms Posten"
och "Läsning i Blandade Ämnen", har ock efterlemnat
en afhandling "ont Vitterhetens inflytelse på
allmänna F ö r s tå n ds o dling cn o c h Sederna". Då
han der yttrar, att "Vetenskapernas högsta verkan är
förståndets upplysning: Vitterhetens, själens
upphöjelse; och menniskoslägtets hytta, som bör
vara Vetenskapernas omedelbara följd, måste ock vara
Vitterhetens käraste inleresse": så finna vi dervid, —
om nämligen Nyttan tages i sitt högsta begrepp, —
ingenting att invända. Deremot, sedan han definierat
Poesien såsom "konsten att gifva den högsta sinnliga
och lifliga kraft åt alla föreställningar, antingen af
sinnliga föremål, eller gerningar, eller tankar,
eller känslor, som kunna uttryckas genom tal", vet han
ej angifva någon annan orsak till Poesiens egendomliga
framställningsform. Versen, än denna tillfälliga:
"derföre, att alla skaldestycken, vid konstens första
upprinnelse hos olika folkslag, varit icke talta, utan
sjungna, och ingen sång kan tänkas utan en mer eller
mindre afmätt takt, har Poesien i alla länder erhållit vissa
yttre former af versfall, stafvelsemått m. m." Men
hvarföre blefvo de äldsta skaldestycken "icke talta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
