- Project Runeberg -  Om Lappland och Lapparne /
9

(1873) [MARC] Author: Gustaf Vilhelm Johan von Düben - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lapplands naturbeskaffenhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

flod-dalar. 8jögråns. ii

Virihaure, Västen-, Situs-, Satis- och Stuor-Lule-sjöarne, för att blott
nämna några, de större, af do svenska Lappmarkernes "träsk".

De tro sist nämda elfvarna uppspringa alla i grannskapet af Sulitälma,
lilla och stora Lule elf inom ett till några hundra fot begränsadt afstånd
från hvarandra, om man så vill. Kalis elf utgår från de stora sjöarna
Kolas och 1’aitas och upptager Kaitom-elf från Kaitomjaure; Tornio-elf
utgår frän det stora Tornioträsk och upptager Vittangi och Lainio m. 11.

Alla tömma de Kölens kalla isvatten i Östersjön, dymedelst mäktigt
bidragande till dennes köld och vårens fördröjande vid dess stränder.
Sjöarne sjelfve äro i allmänhet rätt vackra, de östliga och sydligare
skog-omgifna, de vestligare och nordligare, de egentliga fjällsjöarne ödsligare,
men äfven i allmänhet genom fjällens närhet mera storartade. AUa
utmärka de sig genom sitt kristallklara vatten, genom våldsamheten och
plötsligheten i de kastvindar som uppkomma på dorn utan något
föregående tecken, och genom den lätthet hvarmed de af vinden uppröras i
höga vågor. Vattnet är fullkomligt rent. 1 granskapet af glacierer lå
dock sjöarne tillblandning af jordpartiklar, så att vattnet blir mjölkigt,
såsom t. ex. händelsen är på vissa ställen i Virihaure.

Hvarje Lappmark i Sverige utgör således i det hela en eller flera
närliggande, mer eller mindre parallela floddalar, hvilka från Kölen i nord
eller nord-vest sträcka sig syd eller syd-ost till Bottnen, en längd af
20—30 mil. Vid flodernas utlopp ligga oftast stora byar eller städer,
t. ex. Hernösand, Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå, liåneå, Neder-Kalix,
Haparanda och Torneå. Stundom har staden eller byn fordom legat längre
UPP i landet; men af uppgrundning i floderna, af fartygs numera större
djupgående än förr, eller af annat skäl sedan blifvit flyttade längre ut
mot Bottnen, t. ex. Luleå, hvars "gammelstad" ligger en mil innan för den
nu varande staden.

1 och omkring dessa städer samt flodernas nedre lopp bo svenske och
till någon del äfven afkomlingar af finske kolonister; först längre in i
landet, inom "sjögränsen", förnämligast inom "lappgränsen", förekomma
Lapparne, ehuru de om" vintrarna der och hvar äfven komma ned till
städernas granskap, mest dock för kortare tid, för att uträtta sina affärer,
uppköpa hvad de behöfva och försälja sina varor.

Mellan de nämda floddalarna gå fjällkammar eller höjdsträckningar,
hvilka emot Bottnen och i allmänhet inot sjögränsen aftaga i höjd, så att
blott qvarstå lägre kullar. Dessa kullar, af 4—500 fots höjd, sträcka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:25:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omlappland/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free