Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Gamla religionen: större gudomligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21ß indelning af gudamakterna.
icke källan, för kunskapen om Lapparnes dunkla och invecklade
hedniska gudalära. Slutligen tillkommer J. A. Friis (MythoL), hvilken,
utom nämda tryckta verk, haft att tillgå ett par manuscr., det ena från
Nærö af 1723 och af icke obetydligt värde; det andra ett af L. L.
Læ-stadius.
Hvad som mycket invecklar denna gudalära är den genom gående
skilnaden mellan de svenska och de dansk-norska uppgifterna. Denna
skilnad förklaras visserligen till en del af olika tid för undersökningar
och anteckningar och från olika främmande religiösa tillsatser på olika
ställen; men torde hufvudsakligen bero derpå, att de svenske förfrne
icke tagit så noga reda på dessa "föraktliga, hedniska" föreställningar,
icke forskat och frågat Lapparne och icke egt deras förtroende. Till
detta antagande föranledes jag dels deraf att Fjellner, som till 20 års
ålder bland Lapparne vaktade renar och äfven sedermera lefde i
förtrolig beröring med clem, igen känt största delen af hvad jag här nedan
berättar efter norska källor, dels deraf att en väsentlig del af detta (se
nedan, Saivo-läran) ännu i denna, stund, såsom jag erfarit, är känd af nu
lefvande Lappar, ehuru de äldre svenske förff. kände nästan intet derom.
Till ofullständigheten torde väl ock hafva bidragit det förhållandet, att
ingen annan än prester gjort anteckningar och ej sällan sådane som icke
förstodo språket; presten stod i fientlig ställning till de egentligen med
gudaläran förtrogne Nåidcrne, och desse torde följaktligen icke hafva varit
särdeles benägne att för dem uppenbara sina hemligheter. Emellertid:
man får taga saken sådan han före ligger och söka reda honom så godt
sig göra låter. — Från denna korta käll-historik öfvergå vi till saken.
Enligt Jesscn och Sidenius kunna Lapparnes hedna gudomligheter
systematiskt indelas sålunda:
a) Väraldiske eller öfver-himmelske, som bodde öfver himmelen eller
högst i stjerne-himmelen; dit hörde Radien, hvilken af Jessen skiljes
i N:o 1: Radien-Attje ocli X:o 2: Radien-Kidda.
b) De i himlen boende, till hvilka hörde N:o 3: Beive och X:o 4: Ailekes
eller Ailekes-olmak.
c) De under-himmelske, som bodde i luften, hvaraf cn allra öfverst N:o
5: Mader-attje; några i den mellersta regionen, såsom N:o (J:
Ålader-akka och N:o 7: Horagalles; andra nederst i luften omkring och till
tjenst åt dem på jorden: tvä "åkkor", såsom N:o 8: Saralcka och N:o
9: Uks eller Juks-akka; jemte åtskilliga smärre natur-andar; samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
