Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Gamla religionen: större gudomligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 smvo-låran.
literaturen Utvisar denna tankegång, ocli ingen, som med uppmärksamhet
läser förffine, kan der om tvifla. Castrén stöder dess utom sin åsigt på
egen erfarenhet från andra, med Lapparne i religiöst hänseende
beslägtade folk. Blott der igenom löses den gåtan, att svenske förlf. nämna
endast Seitar, danska endast Saiver, hvilket torde bero äfven derpå, att
de svenske icke trängt in i sakens grund och botten, utan blott fästat sig
vid de synliga bilderna, de norske förfiVne åter igen försummat omtala
dessa, blott förutsatt deras tillvaro. Sidd. 431—442 omtalar dock Leem
icke mindre än 64 Passe-varc, bland hvilka flera utmärkas genom
ovanligt bildade stenar och några kallas Seid. — Men jag kan icke dela
Ca-stréns uppfattning af Saiverne såsom andeväsen utan yttre gestalt,
liknande Finnarnes haltiat; jag uppfattar Saivo helt enkelt såsom de
förklarade, genom döden fullkomligade, förfäderna, hvilka beskyddade och
inverkade på sina efterkommande; de bodde ickc, såsom Vallhalls
ein-heriar på ett samlingsrum, gemensamt för alla, utan hvarje på sitt
särskilda utmärkta ställe, i den trakt der han lefvat och verkat, det land
han sjelf ägt, dock äfven de såsom cinheriarnc i ett fullkomligare och
lyckligare tillstånd än då de lefde. De liknade i dessa hänseenden
snarare rödskinnens förfäder på de rika jagtmarkcrna. 1 alla dessa tre
läror är det samma grundtanka, men hon tager olika form efter det
olika lefnadssättet; Götarne och Svearnc voro i ordnade samhällen
lefvande krigare, rödskinnen jägare, Lapparne rcn-ägarc och nomader; deraf
skilnaderna. Jag finner dess utom i de gifna skildringarna icke ringaste
anledning att anse Saivo-olmak vara gudar, såsom Castrén antager.
Huru Castrén kunnat jemföra dem med de finska Haltiat är
äfvenledes obegripligt. Om haltia säger han sjelf (111, sidd. 106—107):
"Hvarje föremål i naturen ansågs hafva sin Tlaltia, en genius, — ett
väsen, som var dess skapare och sedermera framgent vårdade sig om
dess tillvaro. Desse Haltiat, desse genier eller skyddsgudar, voro dock
ej bundne vid hvarje enskildt ändligt, föremål, utan fria personliga
väsenden, hvilka rörde sig sjelfve, egde form och gestalt, själ och kropp.
Deras tillvaro var ej heller beroende af de enskilda föremålens, ty ehuru
det i naturen ej fanns någon ting, som saknade en skyddsgud, så var
likväl dennes verksamhet ej fästad vid ett enda individuum, utan
hänförde sig till hela slägtet eller slaget. Denna rönn, denna sten, detta
hus har visserligen hvar sin särskilda Tlaltia, men samma Tlaltia vårdar
sig äfven om andra rönnar, andra stenar, andra hus. Följaktligen kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
