- Project Runeberg -  En bok om Sverige / Förra delen. Land och Folk /
314

(1893) With: Richard Bergström, Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•314

än hos folket inne i landet: hos de förra kvarlefver ännu
mycket af det gamla vikingasinnet med dess både
dygder-ocb fel. Att den tidiga bekantskapen med hafvets faror
bildar dugliga sjömän och djärfva lotsar, är naturligt. Under
den tid, då vinterposten färdades mellan Böda på Öland och
Klintehamn på Gotland, ådagalade ofta de gotländska
post-båtförarne, likasom deras öländska kamrater, i kampen med
storm, köld och is den manligaste djärfhet och en nästan
otrolig härdighet mot lidande och nöd. Mången af dem har
på dessa resor, som gåfvo endast en medelmåttig
dagspenning, men stundom ett öfvermätt af äfventyr och faror,
tillsatt lif och lemmar. Vid strandningar och skeppsbrott hafva
mycket ofta kustboar för räddning af besättningar och skepp
vågat och stundom spillt sina lif bland bränningar och
brottsjöar. Men vid dessa strandningar hafva ock, jämte nämnda
drag af oförskräckthet och själfuppoffring, understundom också
på vissa håll företett sig afskyvärd egennytta och
vinningslystnad. Man har anledning hoppas, det dylika enstaka
drag af orättfärdighet icke mer skola kasta skugga på
Gotlands godmodiga och laglydiga folk.

Allmogens språk är särdeles egendomligt och för
personer från fastlandet icke lätt att förstå. Det är bredt och
hårdt och släpande. I följd af öns afiägsenhet och dess
århundraden gamla afsöndring har den gotländska munarten
bibehållit ett forntida skaplynne med hårda konsonantljud
och breda dubbelvokaler jämte en stor ocb dyrbar mängd
af äkta fornnordiska, uttrycksfulla ord. Till dessa kommer
en mängd tyska och danska ord och talesätt, lämningar från
de tider, då Gotlands folk på sin ö stod i nära beröring än
med tyskar ocb än med danskar. Äfven om den
svensktalande gotländingen heter det på fastlandet, att ban
»sjunger», då han talar.

Efter C. J. Bergman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:27:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/omsverige/1/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free