Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“1688 beslöts att med pungen skulle gås hvar
söndag. Klockaren skulle få 2 öre kpmt för besväret“.
“1691. 26 febr. begrofs den ogudaktige rättaren i
Grindebo utan både själaringning och klockor. Han
dog utan absolution för sitt ogudaktiga lefverne och
var alltså icke värd en hederlig begrafning“.
“1691 döpte Ingemars Anna i Vråka ett barn i
Nocke-torp“. Detta till stor förargelse för dåvarande pastor
Olaus Brandt, som med många latinska citat och
bibelspråk i upprörd ton bekräftar oriktigheten och
gudlösheten häraf.
“1692 den 30 mars föreföll denna förskräckliga
händelsen, att fjärdingsmannen m. m. Lars Nilsson i Hulta,
en man om 63 år, reste till Hannäs fjärdedag Påsk,
strax efter det folket var gånget till kyrkan. När han
med sin följeslagare, Esaias Jonsson i Grindebo, kom
in mot Skedshults gärde, klagade han öfver sin törst,
men när han kom in mot byn, säger han: nu är jag
hvarken hungrig eller törstig. Foro likväl in till Måns
i Skedshult. Till äfventyrs hafva de där druckit en
kanna eller två(!). Han for sin väg, lade sig med
händerna under ansiktet på en hösäck, och såg ingen samma
röra sig mera. Så att när de kommo till Öjelsbo, så
var mannen död.
Detta är nu så märkvärdigt som faseligt exempel för
dem som anställa sina värf och resor om helgdagar.
Hade han varit nykter (som jag förmodar att han
icke var) och gått först till kyrkan, så hade han lefvat
än i dag. Dryckenskap gör mycket ondt, hvilket denne
mannen, som eljest af fylleri icke namn hade, kom äfven
till straff“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
