Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
38.
Det faktum vill jag helst förtiga,
att Menelaus hade lust
att så för Helena bekriga
i hundra år en frygisk kust,
att låta gamla gubbar stoja
och plåga Priamus i Troja.
Nog hade Menelaus rätt,
men även Paris på sitt sätt.
Men vad beträffar kamp och fejder,
jag ber er hava tålamod.
Romanen är ej slut, och blod
kan gjutas ock i ryska nejder.
Här skall en drabbning ock bli spord,
därpå jag ger mitt hedersord.
39.
Te bjudes kring i kopp. Mamseller,
nätt sörplande, få smått och gott
att suga på. Men plötsligt gnäller
orkestern (flöjter och fagott),
som har sin plats i stora salen.
Tet sväljes ned. Nu börjar balen.
Av Lenskij bjuds Tatiana upp.
Pjetusjkov, ståtlig som en tupp,[1]
till valsen inviterar Olga.
Poeten från Tambov, Triquet,
vår vän, behagar armen ge
åt en bedagad dam från Volga.
Snart alla paren, hon och han,
på golvet skutta om varann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
