Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Bokföring.
166
boken brukar lämpligen delas i två
afdelningar, nämligen:
a. Kassabok, i hvilken antecknas alla
kontanta in- och utbetalningar;
b. Memorial, som tjänar till
anteckning af alla öfriga affärer.
2. Brefbok, däri mottagna bref och
kopior af samtliga afsända bref rörande
affären förvaras.
3. Inventariebok, upptagande rörelsen
och dess ägare tillhöriga fastigheter,
lösören, inventarier, lager, skulder och
fordringar, kassabehållning o. s. v.
Dessa böcker förutsätta egentligen
endast enkelt bokhålleri, i det att
affärsställningen skall framgå af den
balansräkning öfver tillgångar och skulder,
som köpmannen är skyldig upprätta
inom sex månader efter årets slut och
som skall införas i inventarieboken och
liksom denna bestyrkas med köpmannens
underskrift. (Se vidare Handelsböcker).
För en fullständigare bokföring fordras
flera hjälpböcker allt efter rörelsens art
och omfattning. De vanligast
förekommande äro:
1. Reskontra eller Af räkningsbok, i
hvilken hvarje kund och leverantör har
sin särskilda räkning (konto). Hit föras
alla hithörande poster från kassaboken
och memorialen, hvarvid å vänstra sidan
antecknas personernas skulder och å
motsatta sidan deras fordringar.
2. Journal, i hvilken vid månadens
slut sammanföras alla noteringar af visst
slag ur kassaboken och memorialen för
införande i
3. Hufvudboken, som är afsedd att
lämna en klar och bekväm öfversikt
öfver affärens eller rörelsens ställning i
dess helhet.
4. Varubok, i hvilken göres
anteckning om alla ankomna och expedierade
varor.
5. Växelbok, innehållande förteckning
öfver i likvid mottagna accepter.
6. Förfallobok, upptagande
fordringars och skulders förfallodagar och
belopp.
Vid det dubbla bokhålleriet upptager
hvarje notering två konti, mottagarens
och aflämnarens. Det förra debiteras,
det senare krediteras.
Konti indelas i person- och sakkonti.
De förra bruka föras i afräkningsboken,
de senare i hufvudboken. I
afräkningsboken förekommande konti
sammanföras i hufvudboken antingen å ett konto
•— Konto pro diverse — eller på två
konti, ett för fordringar — Diverse
debitorer — och ett för skulder — Diverse
kreditorer. Såsom exempel på sak-konti
må nämnas: Kassa konto, upptagande
alla inflytande och utbetalda penningar,
Varukonto, upptagande köpta och sålda
varor, omkostnader å dessa, o. s. v.
Ett konto upplägges vanligen öfver
två sidor, så att kontots rubrik skrifves
i midten, medan i kanten på sidan till
vänster anbringas ordet Debet och i
motsatta sidans kant ordet Kredit,
utmärkande att alla å vänstra sidan
antecknade poster mottagits af kontot och
de å andra sidan förekommande
afläm-nats af detsamma. Då hvarje konto
debiteras eller krediteras under ett
annat konto för hvad det mottagit eller
af-lämnat, följer däraf att vid en
nedräk-ning af slutsummorna för samtliga konti
skola debet- och kreditsiffrorna alltid
stämma. Sker ej detta, föreligger någon
misskrifning eller feif öring.
Vid bokslut nedsummeras alla konti.
Skillnaden mellan ett kontos debet- och
kreditsumma kallas saldo och betecknar
kontots skuld eller fordran. Alla å
huf-vudbokens konti uppstående saldon
sammanföras under ett Balans Konto, hvars
saldo mottages af Kapital Konto.
Bokhandel får liksom i gemen annan
handel idkas af hvem som helst utan
något annat lagligt hinder än iaktta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
