Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Fyrväsendet—Fårskötsel.
518
å ställe, hvarom i 11 kap. 15 §
förmä-les, straffes, för fylleri, med höfer, högst
femtio riksdaler.» Stadgandets
hänvisning till ll:te kapitlet innefattar hvad
som menas med allmän plats, d. v. s.
hvarje område, som icke är förbjudet
att utan tillstånd beträdas af hvem som
helst.
Fylleri gäller icke som förmildrande
omständighet vid bedömande af brott,
som begåtts under rusets inflytande,
annat än i det fall, att det ådagalägges,
att den brottslige blifvit öfverlastad af
starka drycker till den grad, att han
förlorat förståndets bruk, under sådana
omständigheter att han ej själf därtill
har skuld, t. ex. då han med våld
tvingats förtära rusdrycker eller narrats
att förtära dryck, om hvars rusgifvande
egenskaper han ej haft vetskap.
Fylleri kan under vissa
omständigheter åberopas såsom orsak till
äktenskaplig skilsmässa (se Dryckenskap.)
Fyrväsendet (se Lots- och
fyrväsendet.)
Fysiologiska sällskapet i Lund
stiftades 1773 och erhöll 1778 kungl,
stadfästelse på sina grundregler. Dess
verkningskrets skulle från början blott
omfatta Skånes naturalhistoria och
ekonomi, men har sedermera utvidgats till
naturvetenskaperna i allmänhet.
Sällskapets nu gällande grundregler datera
sig från d. 28 nov. 1862.
Ledamotsantalet är obestämdt.
Fågelskydd. Genom k. kungörelsen
af d. 27 mars 1907 är stadgadt skydd
för sådana fåglar, som äro nyttiga för
landtbruket. De genom denna lag
skyddade fåglarna äro följande:
Hornuggla, jorduggla och tornuggla,
alla slags hackspettar, kungsfiskare,
blåkråka, härfågel, nattskärra, tornsvala,
trädkrypare, nötväcka, mesar,
flugsnap-pare, svalor, sommargylling, kungsfàgel,
gärdsmyg, alla kärr-, säf- och rörsångare,
alla löfsångare och alla egentliga sångare,
bastardnäktergal, järnsparf, rödstjärt och
! svart rödstjärt, näktergal, blåhake,
röd-I hake, stenskvätta, sädesäla, gulärla,
piplärkor, siskor, steglitsa, bofink, stare,
hvit stork och svart stork, roskarl,
strand-i skata, tofsvipa, brockfåglar, fjällpipare,
strandpipare, skärfläcka, spofvar,
långnäbba, rödbena, svartsnäppa,
skogssnäppa, grönbeut snäppa, gluttsnäppa,
drillsnäppa, brushane, alla slag småsnäppor
samt simsnäppa.
Skyddet sträcker sig från den 1 mars
till den 15 september, med undantag för
■ de smärre vadarfåglarna (alla fr. o. m.
roskarl ofvan uppräknade arter), hvilka
blott äro skyddade t. o. m. den 20 juli.
Under fridlysningstiden må ej i skyddet
j inbegripna fåglar fångas eller dödas, ej
heller deras ägg eller hon förstöras.
Vidare är det under alla tider af året
förbjudet att för fångst af dylika fåglar
använda snaror, burar, nät, fällor,
limspön eller annat medel, som har till
ändamål att underlätta fångande eller
dödande i stor mängd.
Fångvårdsstyrelsen är ett af rikets
centrala ämbetsverk, som utöfvar
öfverinseendet och ledningen af fångvården
i riket samt förvaltar och redovisar de
statsmedel och inkomster, som anvisas
för fångvårdens behof. I spetsen för
ämbetsverket står en generaldirektör,
som ensam fattar beslut i alla nnder
dess handläggning förekommande
ärenden, och som till sina närmaste
biträden har två byråchefer, den ene för
kansliärenden, den andre för kamerala
ärenden. Styrelsens nu gällande
instruktion är af den 22 nov. 1877.
Fårskötsel. Får trifvas endast på
högländta, ej på sanka och lågländta
betesmarker; däremot kunna de nöja
sig med ganska magra beten. I Sverige,
såsom ett land, där jordvärdet slår högt,
lönar det sig ej att underhålla får huf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
