Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201
Magkatarr.
1202
utsöknings- och polisväsende m. m. I
Stockholm äro dock åtskilliga af
magistratens funktioner öfverflyttade på
öfverståthållareämbetet.
Magkatarr. En akut magkatarr
orsakas i de flesta fall af någon
försyn-delse i dietiskt hänseende, i det man
antingen ätit eller druckit till öfvermått
eller ock att beskaffenheten af det
förtärda varit mindre god. Det vanliga är
att sjukdomen inledes med kräkningar,
hvarigenom magen själf söker befria sig
från det skadliga inflytandet, ßätt ofta
inträder också en temperaturstegring.
Oftast beledsagas sjukdomen af diarré,
ehuru understundom äfven motsatsen
kan inträffa.
Den enklaste och lämpligaste
behandlingen af en akut magkatarr består
såväl för barn som fullvuxna i hvila både
för kroppen i sin helhet som i
synnerhet för magen. Man bör därför helst
icke äta något alis eller åtminstone
mycket litet och så lättsmälta saker
som möjligt, t. ex. hafresoppa, mjölk,
välling o. d. Att intaga stoppande
medel för att hämma en diarré bör man
akta sig för, emedan sjukdomen
därigenom förvärras; däremot kan man vid
förstoppning intaga ett mildt afförande
medel, såsom bittervatten eller ricinolja.
Mot envisa kräkningar rekommenderas
att nedsvälja små isbitar eller små
klunkar kallt vatten.
Kronisk magkatarr kan uppstå dels
själfständigt till följd af direkta
skadliga inflytanden i magsäcken, dels i
förening med sjukdomar, som medföra
rubbningar i blodomloppet och orsaka
en blodstockning i magens slemhinna,
exempelvis hjärtsjukdomar, kronisk
luftrörskatarr och lefversjukdomar. Den
själfständiga magkatarren har oftast sin
grund i under en längre tid upprepade
dietfel och framför allt missbruk af
spritdrycker. Äfven otillräcklig tugg-
7fi — Fröléens Rådgifvare.
ning, för hastigt förtärande af
måltiderna och missbruk af tobak spelar härvid
en roll. Glömmas bör ej heller det
omåttliga kaffedrickandet. Personer, som
nästan endast lefva på »kaffe och dopp»,
angripas alltid förr eller senare af
kronisk magkatarr.
Sjukdomen utvecklar sig i regel
långsamt och smygande. Aptiten aftager,
ej sällan inträder ett abnormt begär efter
starkt kryddade eller salta och sura
födoämnen. Ibland får den sjuke anfall af
plötslig och intensiv hunger,
»hetshunger». Törsten är ofta betydligt ökad, och
patienten känner nästan alltid en fadd,
obehaglig smak i munnen. Vanligt är
också, att den sjuke besväras af en
känsla af tryck och fullhet eller dof
värk i maggropen. Oftast inställer sig
denna känsla efter måltiderna.
Uppstöt-ningar förekomma nästan alltid,
vanligen luktande surt och beledsagade af
en brännande känsla i halsen och nedåt
bröstet. Kräkningar på fastande måge
äro också mycket vanliga; det uppkräkta
utgöres af en tunn vattenliknande vätska
med fadd smak. Äfven nervsystemet
indrages i lidandet; hufvudvärk och
dålig sömn åtfölja nästan alltid en
kronisk magkatarr, sinnesstämningen blir
retlig och nedslagen, och ibland inställa
sig äfven svindelanfall vid tom måge.
Vanligen är afföringen oregelbunden med
omväxlande förstoppning och diarré.
En lindrigare form af kronisk
magkatarr kallar man magsyra. Den
kännetecknas hufvudsakligen af sura
upp-stötningar och halsbränna. Med ett
förståndigt och försiktigt lefnadssätt kan
den snart botas, men kan å andra sidan
lätt öfvergå i en svårare form, om man
missköter den. Mot uppstötningarna
och halsbrännan tages flere gånger
dagligen en tesked bikarbonat upplöst Tett
halft glas vatten.
Den utpräglade magkatarren är där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
