Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1421
Pest—Planeter.
1422
Centralamerika inhemskt träd och
nyttjas dels utvärtes såsom skabbmedel samt
i s. k. vårtbalsam att pensla på såriga
bröstvårtor under digifning och dels till
inandning (15—20 droppar i kokande
vatten) vid hosta och lungkatarr.
Pest. Pest kallade .man i äldre tider
hvarje svår och förödande folksjukdom,
medan man numera inskränkt
benämningen till den infektionssjukdom, som
orsakas af pestbacillen (se Bakterier).
Vanligen kallas denna sjukdom
bubon-pest på grund däraf att bacillerna
företrädesvis utveckla sig i lymfkörtlarna,
som uppsvälla till s. k. buboner.
Sjukdomen kan stundom också angripa andra
organ, förnämligast lungorna, då man
talar om lungpest, hvilken liknar en
ytterst häftig lunginflammation och på
en eller ett par dagar medför döden.
Äfven bubonpesten är i de flesta fall
dödande — man beräknar att i
medeltal 60 procent af denna sjukdoms offer
få tillsätta lifvet. Liksom smittan
gynnas af orenlighet, fattigdom, kroppsliga
umbäranden och bristfällig hygien i
allmänhet, så bidraga äfven dessa
omständigheter till sjukdomens utveckling.
Därför är den också hemmastadd i trakter,
där befolkningen i allmänhet lefver
under dylika ogynnsamma förhållanden,
såsom i Indien och Kina, medan den i
Europa numera är ytterst sällsynt, om
man undantager de östra delarna, där
den då och då sporadiskt uppträder.
Hvilken roll de hygieniska
förhållandena spela framgår af det otaliga gånger
iakttagna sakförhållandet, att européer,
som äro bosatta inom Indiens och Kinas
pesthärdar, mycket sällan angripas af
pesten, under det att infödingarna dö
som flugor.
Pestbacillen intränger oftast i
människokroppen genom huden antingen
genom små sår och sprickor eller genom
insektstyng. Efter hvad man trott sig
finna spela råttor och dylika djur en
stor roll för sjukdomens spridning, i det
de äro mycket mottagliga för densamma
och dö massvis, hvarpå sjukdomen med
å desamma lefvande insektparasiter
öfverföres till i grannskapet boende
människor, af hvilken anledning man
under senare tiden, särskildt i större
hamnstäder, anställt formliga utrotningskrig
mot råttorna.
Petitioner, d. v. s. böneskrifter eller
ansökningar, kunna i vårt land ingifvas
eller frambäras till konungen i hvilket
ämne som helst. Enskildas petitioner
till konungen böra inlämnas till
vederbörande ämbetsverk. Däremot få
enskilda personer eller korporationer ej
inkomma till riksdagen med några
framställningar; dock bruka ofta
masspetitioner öfverlämnas till någon enskild
riksdagsman, som sedan på ett eller
annat sätt bringar dem till riksdagens
kännedom.
Planeter kallas, som bekant, de
himlakroppar, som ej lysa med eget ljus, utan
erhålla sitt ljus från solen och därpå
återspegla detta. Till vårt solsystem
höra 8 större planeter, hvilkas banor gå
som koncentriska ringar omkring solen
på undan för undan ökade afstånd.
Närmast solen på ett medelafstånd af 68
miljoner kilometer befinner sig
Merkurius, som fullbordar ett solhvarf på 88
dagar. Utanför denna planet kretsar
Venus på ett medelafstånd af 108
miljoner km och med en omloppstid af
225 dagar. Därpå följer Jorden på ett
medelafstånd af 140 miljoner km och med
en omloppstid af 365 dagar. Den fjärde
planeten i ordningen är Mars, hvilkens
bana löper på ett medelafstånd från
solen af 228 miljoner km och som på 687
dagar fullbordar ett hvarf omkring
denna centralkropp. Bortom Mars befinner
sig ett stort antal småplaneter eller s. k.
asteroider, hvilka några astronomer an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
