Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1567
Sjömanshus—Sjömärken.
1568
dersmålet samt engelska, franska och
tyska språken.
Sjömanshus. Sjömanshusen hafva till
ändamål att samla och meddela
upplysningar om allt inhemskt sjöfolk och alla
för handeln afsedda fartyg af 20 tons
dräktighet och däröfver, hvilka hafva
sin hemort inom riket, att hålla
förteckning öfver det sjömanskap och de fartyg
af omförmälda beskaffenhet, som under
hvarje år i handelssjöfart användas, samt
att i öfrigt ägna eftersyn åt sjömännen
och bereda understöd åt behöfvande
bland dem äfvensom åt deras
efterlämnade änkor och barn. Sjömanshusen
äro vidare ålagda att genom sina
ombudsmän på anmälan af
fartygsbefälhaf-vare påmönstra sjöfolk och utfärda
sjömansrulla, att verkställa sjöfolks
af-mönstring samt därvid i
mönstringsboken anteckna befälhafvarens vitsord om
hvarje sjömans duglighet och pålitlighet,
att meddela fartygsredare och
befälhafvare, som vilja förhyra sjöfolk,
anvisning på och upplysningar om sådana,
att medla i mindre tvister mellan
befälhafvare och besättning eller mellan
personer af besättningen inbördes samt
att i de fall, då afliden sjömans
kvarlåtenskap kommit sjömanshus till handa,
ombestyra densammas öfverlämnande till
vederbörande arfvingar.
Hvarje svensk sjöman — befälhafvare,
styrman, maskinist eller besättningskarl
— äger rätt att låta inskrifva sig vid
sjömanshus.
Enligt nu gällande stadga af 13 juli
1911 bestämmes af k. m:t hvarest
sjömanshus skall finnas. Sjömanshusen stå
under inseende af kommerskollegium,
som tillsätter ombudsmän, och förvaltas
af direktioner, hvilkas ledamöter väljas
af magistraterna i de städer, där
sjömanshus äro belägna.
Sjömanshus äro inrättade i de flesta
hamnstäder.
Sjömärken. Med sjömärken i
egentlig mening förstås dels landmärken, t. ex.
båkar, fyrtorn, kummel o. d., dels i
farled utlagda bojar, tunnor, prickar,
remmare och vakare.
Enligt det svenska
utprickningssyste-met anses hvarje farled hafva antingen
nordlig-sydlig eller östlig-västlig
hufvudriktning, och i en särskild
författning stadgas för hvarje farled, hvilken
hufvudriktning den skall anses hafva.
Farledens riktning betecknas hos oss
Slätprick. Ballongprick.
Syd- och västprickar.
genom prickar, i regel flytande, af tre
slag: slätprickar, släta, närmast öfver
och under vattenytan svartmålade, för
öfrigt omålade stänger; kvastprickar
(ruskprickar), rödmålade med en eller
flera kvastar i toppen; samt
kryssprickar, målade med röda och svarta
Ruskprick. Ruskprick.
Nord- och ostprickar.
bälten och försedda med en eller flera
kortare tvärslåar. Slätprickar utsättas
vid södra och västra, kvastprickar vid
norra och östra sidorna af farleden.
97 — Fröléens Rådgifvare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
