Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Badlinne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 BAD BAJ
BADLINNE, n. 4. 4) (kollektivt) Samteliga
linnepersedlar, som vid badning begagnas, såsom
lakan, banddukar, m. m. — 2) Se Badskjorla.
BADMÄSTARE, m. 5. Person, som har
upp-sigten vid en badinrättning.
BADNING, f. 2. Handlingen, då man antingen
sjelf badar eller badar en annan.
BADNÖJE, n. 4. Nöje, som tillställes eller
vankas vid en offentlig badinrättning, der
badgäster uppehålla sig under bestämda terminer.
BADORT, m. 3. Ställe, der större
badinrättning för sjukas begagnande finnes.
BADPENNINGAR, m. pl. 2. Afgifl för bads
begagnande.
BADRUM, n. S. Rum, der bad tagcs.
antingen gemensamt för flera eller enskilt.
BADSKEPP, n. S. Fartyg, inredt til) badning
för allmänheten.
BADSKJORTA, f. 4. Fin yllemantel med
ärmar, som vid uppstigandet ur badet påtages, för
att undgå förkylning.
BADSKÅP, n. 3. Enkom förfärdigadt skåp,
som begagnas vid dusch- och ångbad.
BADSTUGA, f. I. 4) Större badrum för flera
personer. — 2) Mindre badhus. — 3) Rum, der
ång- och svettbad lagas. — 4) (oegentligl) Kölna,
torkhus på landet. — I de två sednare
bemärkelserna sammandrages ordet ofta till Badslu eller
Baslu och betyder då äfven detsamma som Stryk.
BADSTÄLLE, n. 4. 4) Öppen plats vid
stranden af en sjö, flod eller å, tjenlig till badning
och dertill begagnad. — 2) Badhus.
BADSUMP, m. 2. Byggnad, uppförd
omedelbart öfver vattenytan, vid stranden af haf, sjö eller
flod, samt inredd till badning.
BADVARM, a. 2. Lagom varm att begagnas
till badning.
BADÖRT, f. 3. Ört, som är tjenlig till
kryddbad.
BAGARBOD, f. 2. Liten bod, der bagarbröd
försäljes.
BAGARBODHUSTRU, f. 3. Qvinna, som
föreslår en bagarbod och der försäljer bröd.
BAGARBODLUCKA, f. 4. En i fönstret till
en bagarbod insatt lucka, hvarpå den. som vill
köpa bröd, knackar, och hvarigenom brödet
ut-räckes.
BAGARBRÖD, n. 5. Bröd, bakadt hos bagare.
BAGARE, m. 3. Näringsidkare, som till
allmänhetens tjenst låter baka och försälja brödvaror
af alla slag. Jfr. Hembagare. — Ss.
Bagargesäll, -gosse ell. -lärling, -handiering
ell. -yrke, -hustru, -kund, -ugn, m. fl.
BÄGAREMBEJE, n. 4. Samteliga bagare i
en stad, då de äro förenade i skrå.
BAGARFRU, f. 2. 4) En bagares hustru. —
2) Enka efter en bagare, som sjelf drifver
bageri-rörelse.
BAGARKORG, m. 2. Stor korg, hvari
brödvaror från bageri utköras till kunder eller till
bagarbodar.
BAGARKARRA, f. 4. Enkom inrättad
packkärra för brödvarors utkörande från bageri till
kunder eller till bagarbodar.
BAGARLÖN, f. 3. Betalning, som erlägges
till bagare för bakning af bröd, hvarlill man sjelf
lenmat mjölet.
BAGARSTUGA, f. 4. 4) Litet särskilt hus
eller stuga, der bröd bakas, och der äfven tvätt
jenite andra hushållsgöromål förrättas. — 2)
Särskilt rum, der bröd bakas, tvätt förrättas, m. m.
BAGARTAXA. f. 4. Se Brödlaxa.
BAGARVERK, se Bageriverk.
BAGASCHE, n. 4. 4) Tross, packning. — 2)
(skämtv.) Ressaker. — 3) (fig. fam.) Tross, pack,
slödder. — Ss. Bagaschkusk, -kärra, -vagn.
[Bagage.]
BAGATELL, –äll. BAGATELLSAK. f. 3.
Småsak, lapprisak. Det är ingen bagatell all
gifva ul så myckel penningar. Anse för én
b., ringa akta, fästa ingen vigt vid.
BAGERI, n. 3. 4) Inrättning, der bröd och
skorpor bakas i stort. Kallas äfv. Bageriverk. —
2) Sjelfva stället, huset eller gården, der en sädan
inrättning finnes. — 3) Konsten atl tillverka bröd
af alla slag.
BAGERIVERK, n. 3. Se Bageri, 4.
BAGGE, m. 2. pl. baggar. 4) Outskuren
hanne af fårsläglet. En utskuren kallas Gumse. —
2) Ordet ingår i flera sammansättningar, för atl
utmärka vissa ordningar eller släglen af
insekterna, såsom Skalbagge, Skinnbagge, m. fl.
BAGGE, m. 4. pl. Baggar. Förkorladl af
Norrbagge. 1) Öknamn på Norrmännen. — 2)
Norsk häst. Säges ej om stokreatur.
Anm. Ordet, som icke har någon gemenskap
med del föregående, anses hafva tillkommit
genom förändring af Bngler, benämningen på etl
mäktigt parti uti Norge, emot hvilket konung
Sverre hade en ganska långvarig och
hårdnackad kamp atl bestå. Förmodligen bör likväl
dess upprinnelse sökas längre tillbaka. Rudbeck
påslår, att redan i äldsta tider inbyggarnc i
Norge kallats Baggar, och sätter denna
benämning i förbindelse med folknamnet Paicler,
Pac-ler eller Pieter.
BAGGSÖTA, f. 4. (bot.) En art af örtslägtet
Gentiana, hvars rot innehåller ett bittert,
magstärkande ämne. Gentiana lutea.
BAJ! inl. 4) Fy! Säges till små barn, då de
orenat sig eller äro elaka. — 2) Nyttjas som
varning till småbarn, att låta bli nlgot orent, osnyggt,
obehagligt eller skadligt. — Brukas äfven
skämtvis till äldre personer, och upprepas stundom för
mer eftertryck skull: Baj, baj! — S. n. 3. sing.
Smuts.
BAJ, m. 3. Liten hafsvik, hvars ingång är
mindre bred än midlcn, och bvarest fartyg hafva
skygd för vissa vindar. Går djupare in i landet,
än en Bugt, hvilken också är mera jemnbred. —
Syn. Se Vik. [Bay.]
BAJADER, –dä’r, f. 3. Indisk sångerska och
danserska i templen, samt tillika allmän
glädjeflicka. [- - dère.]
BAJONETT, –nätt, m. 3. En lång, i
allmänhet trekantig jernspets, som vid nedra, tjockare
ändan vidgas till en hålk. hvarnied den fästes vid
ett infanterigevär, då man vill begagna det som
stickvapen. — Sa. B-anfall, -hålk, -spels,
m. fl. [Bayonette.]
Anm. Bajonelten har sill namn ifrån släden
Bayonne i Frankrike, der han försl i nämde
land tillverkades, sedan Fransmännen lånat
bruket deraf från Holländarne, och desse från
Malajerna, som i krig ofia fästade sina långa
dol-kar vid ändan af gevären, för all dermed kunna
nedsticka sina fiender.
BAJONETT-EXERCIS,bajona Uäcksörsfs, m.3.
Exercis, hvarvid soldaten Öfvas i begagnandet af
bajonetten. (
BAJONETTFÄKTNING, f. 2. 4) Fäktning
med musköt, då bajonetten är påskrufvad. — 2
Konsten atl så fäkta.
BA JONETTHALK, m. 2 Nedersta ihåliga
delen af en bajonett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
