Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolumbus. Af Emil Svensén. Med 5 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
resande med mera världsliga syften; och
af sina resor i Kina, i Bortre Indien, på
Sundaöarna gaf Marco Polo skildringar,
hvilkas sannfärdighet vår tid bestyrkt.
Hans egen tid, som fullt och fast trodde
jordens yttersta ändar uppfyllda med
eldsprutande drakar och allahanda
vidunder, höll väl hans omsorgsfullt
utarbetade reseskildringar för lögner. Men
folkens synkrets hade vunnit en ofantlig
utvidgning; ur Marco Polos verk hämtade
tidens största andar ingifvelse^ och en
Dante torde där ha funnit uppslaget till
den plan om ett universalt kejsardöme,
som han utvecklat i sin skrift De
Monar-chia.
Nya hvälfningar skulle snart slita de
knappast knutna banden med den yttersta
östern, på samma gång den uråldriga,
en gång så rikt gifvande handeln på
Indien efter korstågens slut alltmera
försvårades. Egyptens sultaner voro goda
protektionister och förstodo sig så väl
på att genom höga tullar draga vinst af
den stora transitohandel, som af ålder
gått genom deras land, att österns varor
kommo tre- eller femfaldt fördyrade till
Europa. Omvägen genom Ryssland öfver
Novgorod lät väl det gotländska Visby
och Hansan till en tid blomstra upp men
bar sig icke i längden, under det turkarnes
framryckande och Konstantinopels fall
afspärrade de handelsvägar, som från inre
Asien ledt till Svarta hafvet och för tre
hundra år gjorde detta haf till ett slutet
farvatten. Att finna en ny, af hindrande
och fördyrande mellanhänder oberoende
väg till Indien blef snart en lifsuppgift
för västerns folk.
Ofta är sagdt, att det var kompassens
uppfinning, som först ledde sjöfolken ut
på nya och vidare banor. Däri ligger
en viss sanning men äfven en stor
öfverdrift. Vare sig att kompassen blifvit
förd väster ut af araberna på den tid, då
deras flottor behärskade de indiska
farvattnen och besökte södra Kinas
hamnar, eller att dess bruk blifvit till nyes
upptäckt i norra Europa, så hade dristiga
sjömän långt dessförinnan tagit märke
på polstjärnan och styrt af ut på öppna
hafvet. Af vida större vikt var en annan,
i historien foga beaktad tilldragelse.
Under det Hellesponten och Bosporen
slöto sig för sjöfolken kring Medelhafvet,
öppnade sig för dem genom Gibraltars
sund en ny och alltsedan Roms dagar
föga befaren väg till Atlanten. Så länge
de spanska morerna voro i sin välmakt,
höllo de sundet omsorgsfullt slutet för
andra skepp, medan deras egen sjöfart
blomstrade. En följd häraf var, att de
provensalska städerna tidigt vunno
betydelse såsom förmedlare af den
sydfranska öfverlandshandeln, en annan, att
korsfararne från västra och norra Europa
med högst få undantag valde landvägen
nedåt Medelhafvet eller öfver Byzanz.
Den norske Sigurd Jorsalafare var den
ende, som vågade det djärfva försöket
att med våld öppna en sjöväg från
världshafvet till Medelhafvet, vågade det
i fullt medvetande om sin uppgifts
storhet men utan makt att lösa den. Men
på 1200-talet bröts de spanska morernas
makt, och ännu före århundradets slut
våga sig genuesiska sjöfarande ut på
Atlantiska hafvet. 1302 faller Gibraltar
i de kristnas händer, och 1318 visa sig
för första gängen venetianska galerer
vid Flanderns kust. Öppnandet af
Gibraltars sund var för sin tid en
världshändelse, lika viktig som Sueznäsets
genombrytande i våra dagar. Så fullkomligt
ny var den värld, som i Nordsjöns
farvatten öppnade sig • för främlingarnes
blickar, att de vidunderligaste sagor
uppstodo om hvad allt de där skådat. De
venetianska bröderna Zenos resor i norden
i slutet af 1300-talet, sannolikt med
Frisland till utgångspunkt, gåfvo sedermera
upphof till den fabelaktiga historien om ön
Frislanda, som ända in i våra dagar vållar
forskningen mycket besvär och hvarifrån
man på fullt allvar låtit färder företagas
ända djupt in i Amerikas fastland.
Huru som helst, så gaf beröringen med
Atlantens och Nordsjöns kuster åt Medel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
