Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Olavus Petri. Af Fredrik Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfvervinna så dock vederbörligen dämpa.
Redan titeln på den förra af dessa
skrifter är i detta afseende karakteristisk.
Den lyder så: Swar uppå itt
ochristelighit sendebreff, som en lögnactigh
munck, hetandes Paulus Helie, haffuer
vthgåå låtit emoot thet helga
Euangelium, som nw (aff gudz nådhe) är j
liwset kommet. Men i den senare af dessa
skrifter nedlägger han pennan med
följande för hans ädla kristliga sinnelag
hedrande ord: »Emedan nu detta
ilväder är afblåst, vill jag något annat hålla
dig före, Paule; att jag hafver i denna
och i min första skrifvelse något
bitterliga gått saken igenom, är icke skedt
(det jag bekänner) af en så kristlig
saktmodighet, som det hade bort, utan
såsom din hätska skrifvelse tillkräfde; men
om du hafver gifvit tillfälle och orsak
därtill, vet jag dock väl, att Herrens
tjänare ej skall träta utan vara
spakfärdig och ljuf vid alla, såsom Paulus
säger. Och hade jag haft orsak nog
till att antasta dig hårdare, om jag allt
kristligt anslag och saktmodighet skulle
hafva nederlagt, som du gjort hafver;
men jag hafver dock skonat dig, och
säger jag dig nu meningen ut, att efter
denna dag vill jag ej så behandla denna
sak. Den ära och pris, som af hånande
och spotska ord komma kan, begär
jag icke.»
I flere särskilda skrifter, som
utgåfvos 1528, då äfven hans vid konungens
kröning i januari samma år hållna
predikan utkom, behandlar Olavus olika
sidor af den evangeliska lifsåskådningen.
En af dessa skrifter, »den må hända
ädlaste och djupsinnigaste skrift, som
flutit ur hans penna», behandlar ett för
Olavus’ tid och i viss mån för
kristenhetens alla tider brännande spörsmål,
som på titelbladet angifves sålunda:
Om Gudz Ordh och Menniskios Bodh
och Stadhgar, j thet andeligha, som
är, Sielenes Regement. Såsom prof både
af Olavus’ tankegång och af hans stil
må några utdrag af denna skrift här
meddelas:
»När som nw någhon menniskia tagher
sich thet före, ath hon gör noghor påbodh
och stadhgar, som gudh ey budhit haffuer,
ther hon wil haffua menniskiones siel och
samwet såå förplichtat och bebundet til, ath
när hon sådana stadhgar haller, gör hon
ena godha gerning, och när hon gör ther
emoot, gör hon synd, thet är, seya ther
wara godha gerning, som jngen godh gerning
är, och ther wara synd, som jngen synd är.
Then ther såå gör, han legger til gudz ordh,
gör sin ordh lijka medh gudz ordh, och
begynnar befatta sich medh thet regemente,
som j sielene är, ther gudz ordh aleena
regera skulle, och förkränker såå gudz
brudh, som är sielen och samwitet, j ty
han komber henne til ath bekymbra sich
medh ens annars mandz lärdom och bodh,
och jw meer hon thet gör, jw meer
forachtar hon sin brudhgummas ordh, som
henne sådana forbudhit haffuer, thet gudh
jngalunda lijdha må; ther före segher han
och sich wara nitisk, såsom en man är
nitisk om sina hustru och ey må lijdha, ath
hon befattar sich medh en annan man,
hwilkit skeer, när sielen och samwitet
bekymbrar sich medh menniskios lärdom, och
forachtar thet gudh (som är hennes
brudhgumme) henne budhit och befälet haffuer.
Men om noghor wille bära före, som
och offta skeer, ath Paulus bödh vppå, ath
j all stycke skal redheliga tilgå j then
Christeliga församblingene, medh predikan,
sacrament och annat, som j enne
Christelige forsambling driffuas skal; och til
sådana skickeligheet är aff nödhenne, ath
noghre besynnerliga stadhgar göras aff
biscoper och prelater, ther man skal weta aff,
huru all ting skole gå skickeliga til; och
sådana stadhgar äre menniskio stadhgar,
them man är plichtig ath halla widh synd
til görandes; ther swaras såå til: ath j then
Christelige församblingene skal skickeligha
tilgå, är gudz strenga bodh; tilkräffuer och
såå en brodherlig kerlek, ath man icke
forarghar them ther swaghe äre, som
visseligha skeer, när the stycke, som j
forsamblingenne driffuas, oskickeligha foretaghas.
När nw biscopar och prelater biudha eller
stadhga om sådana skickeligheet, fultgöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
