Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - En österländsk besvärjelse och västerländsk folktro. Af Esaias Tegnér. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN ÖSTERLÄNDSK BESVÄRJELSE OCH VÄSTERLÄNDSK FOLKTRO.
155
träffa, och skjuter så sitt skott mot
bilden. Allt eftersom han användt en
spetsig pil eller en trubbig, blir smärtan i den
träffade kroppsdelen mera stickande eller
mera dof.
Af Rietz’ Ordbok ser man, att
ordet trollskott också nyttjas om
slagattacker. Dylika sjukdomsfall, genom
hvilka en förut alldeles frisk människa
stundom helt plötsligt förlamas eller t.
o. m. dödas, hafva ju onekligen för den
obildade uppfattningen en så trolsk
karakter, att man ej bör undra pä, om
folktron ställt dem i samband med
öfver-naturliga krafter.
I Hyltén-Cavallius’ skrift om Värend
och Virdarne I. 438 finna vi åtskilligt
annat hithörande. »Trollen, Lapparne
och Finnarne tros således vålla Trollskott
eller Lappskott på folk och fä,
derigenom att trollkarlen går ut i skogen och
på måfå aflossar ett skott. Hvem som
deraf träffas, blir förgjord, så att han får
den nämnda, fruktade sjukdomen.» —
»Om någon skämmer dig, så gack ut i
marken och hugg i ett träd ut dens bild,
som du tror om det. Stick så en knif
i den lem (på bilden), som du vill att
han skall plägas i», o. s. v.
Ända uppe bland polcirkelns
nomader hafva vi alltså återfunnit en folktro,
om hvars tillvaro under ekvatornejdens
sol vår tafla vittnar. Hos våra
germaniska grannar i söder finna vi liknande
föreställningar, hos danskarna uttryckta t.
ex. i ordet Elveskud, hos tyskarna i ordet
Hexenschuss. Att den ifrågavarande
folktron i Norden når tillbaka till
hedendomens tider, kunna vi jämväl ådagalägga.
Aminson meddelar i Bidrag till
Södermanlands äldre kulturhistoria Lno, II. 108 f.
en samling af besvärjelser, genom hvilka
man kan böta eller afvända »skott». De
flesta hafva ungefär följande form:
Lappen skulle gå ut och skjuta,
och så kom vår herre Kristus:
»Hvad skall du skjuta?»
—- »Jag skall skjuta folk och fä,
allt som för mig ä’.»
■— »Jag skall göra dig stort men,
du skall skjuta på stock och sten.»
Skottet afvändes så från det egentligen
åsyftade offret och ledes mot liflösa ting,
som ej kunna skadas däraf. Och det är
Kristus, som åstadkommer detta. Men
varianter till besvärjelsen finnas ock, där vi
i stället för Kristus se en Asa-gud
uppträda, än Odén, än Tor. En bland
varianterna må anföras:
Odén stod på berget,
och fram kom lappen gångandes:
»Hvad vill du jag skall skjuta?»–-
— »Nej, jag skall vara dig till men;
Du skall skjuta genom stockar och sten,
rötter och gren,
men ej Guds skapade kreatur till men!»
I den heliga Treenighetens namn.
Amen.
Den hel. Treenighetens fördomsfria
uppträdande i hednagudens sällskap är
ägnadt att väcka någon öfverraskning.
I slika ting har likväl folkvidskepelsen,
som kändt är, ett ganska oömt samvete.
Vi må emellertid ur detta uttryck hämta
anledning att i förbigående påminna om
ännu en punkt, där den österländska taflan
har beröring med våra egna religiösa
föreställningar. Utropet bismi-lläh »i Allàh’s
namn!» ljuder från arabens mun i alla
möjliga situationer. Det får naturligtvis
allra minst fattas vid en så viktig
handling som en besvärjelse. Också på vår
tafla finna vi detta bismi-lläh flera
gånger upprepadt. »Vetenskapen om Allåh’s
namn» har i arabens språk t. o. m.
blifvit en beteckning för »magi». Tanken,
att själfva gudsnamnet är utrustadt med
hemlighetsfulla underkrafter, hafva
museimannen och den kristne båda hämtat
från judarna.
Besvärjandet genom bilder går i
österlandet tillbaka till tider långt bortom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
