Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Litteratur. Skildringar från jaktstig och turistled. Af Hugo Samzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210 hugo samzelius.
Urdahl (Kr:a 1891—92), som här gifvit ett
af A. Bloch förträffligt illustreradt, norskt
motstycke till Balcks redan förut anförda
idrottsbibliotek. Som ett skriftligt bevis för norska
turistväsendets höga ståndpunkt torde få
nämnas den långa serien af den med rikhaltigt
innehåll och vackra illustrationer försedda
Norsk Turistförenings Aarbog. För att nu
återkomma till de representanter för norskt
jägar-lif, hvilka genom litterära alster gifvit sig ett
berömvärdt eftermäle, må vi i främsta rummet
hugfästa forstmestern och naturforskaren J.
B. Barths långa verksamhet i detta hänseende,
där han afsåg att genom skildringar från
jaktstigen utbreda kärleken till naturen: till
fjällmarken, skogen och älfven. De af hans
arbeten, som hit äro närmast hänförliga, äro:
Naturskildringer og Optegnelser fra mit
Jæger-og Reiseliv (Kr:a 1877), Den norske Natur,
skildret i Billeder fra Jaktlivet (Kr:a 1879) och
Erfaringer fra Jakten paa det mindre Vildt i
Norge (2:den forøgede Udg. Kr:a 1891). En
för turistväsendets utveckling lifligt nitälskande
person var under lifstiden forstmestern och
sagotäljaren P. Chr. Asbjörnsen, hvars brokiga
»Ëventyr» länge varit en omtyckt läsning.
Bland nu lefvande målsmän inom litteraturen
för jakten hafva vi att nämna den kände
lapp-etnografen och lingvisten, professor J. A.
Friis, som bl. a. publicerat det af
fjällstämning genomandade Til Fjælds i Ferierne eller
Jæger- og Fiskerliv i Hoifjddene (Kr:a 1876;
2:det Opl. 1887). Vidare Sophus Aars: I
Skoven. Erindringer og Billeder (Kr:a 1886)
samt Skovinteriører, Naturskildringer (Kr:a 1890),
produkter af med konstnärsögon uppfattade,
i detalj genomförda friluftsstudier. Anföra
vi så N. I. Gregersens: / skov og Mark samt
FortÆnger og Skisser (Kr:a 1886), F. O.
Guldbergs vackra, roande berättelser Kringom
Peisen (Kr:a 1891) och forstassistenten Axel
Hagemanns stämningsrika naturmålningar och
jaktstycken från Nordlands fjordar och älfvar :
Under Polarkredsen. Naturskildringer og
natur-historiske Skisser (Kr:a 1886), hvarefter vi
genomgått det norska jaktbiblioteket så när
som på några volymer, hvilka härröra från
Kristofer Randers och innehålla ypperliga
natur-och friluftsskildringar. Sist hafva vi att märka
en skriftställare, hvilken redan hunnit öfver
lifvets middagshöjd och sedan 70-talet gjort
sig känd genom en hel del
»Fortællin-ger». Hans namn är Kristian Gløersen. 1
jaktväg utgaf denne först ett arbete Fra mit
friluftsliv. Skildringer fra jakten og naturen
(Kr:a 1881), hvilket år 1892 följdes af några
Småting, som den anspråkslösa inre titeln
lyder till det häfte, hvilket å permen bär
rubriken Fra jakten og naturen. Vittnar än
denna senare samling om en ökad säkerhet
i språkbehandling och gruppering af materialet,
är den dock af samma skrot och korn samt
hållen i samma ton som den föregående. Detta
nya litteraturbidrag är försedt med ypperliga
illustrationer af Karl Uchermann.
Det är egentligen ripjakterna i
björkdungarna på Tromsø fjällmark och annorstädes, som
tilldraga sig största uppmärksamheten förutom
det kulturhistoriskt värde ägande
inledningskapitlet om »overtro blandt jægere».
Riporna (åtminstone dalripan = Lirypen) och
deras lif synes förf. som sagdt känna väl till
och anför i detta ämne en del goda
iakttagelser. Samlingens sista afdelning, där det
kåserivis ordas om åtskilliga erfarenheter från
flugmetet i älfvarne, är jämväl värd ali
uppmärksamhet äfven på den här sidan
gränsfjällen, då vi nämligen hålla för gifvet, att
nu också fisket kommer att föranleda en del
färder till Norrbotten och Lappland.
Hvad angår jakten i Danmark, har detta
lilla vildtfattiga land dock att förete flere
intresserade förmågor, af hvilka en’ del nedlagt
sina studier och intryck i bokform. En
outtröttlig förkämpe för rationel jaktvård och
hundafvel är den från kynologiska litteraturen
och svenska hundutställningar välbekante
Forst-kandidat Viggo Møller, som förra året utgaf
ett tänkvärdt arbete om Jagthiisholdingen (Kjøb.
1892). Bland rena jaktlifsskildrare märkes
»Bogani» (= Kaptein W. Dinesen), hvilken
lämnat tvenne serier Jagtbreve (Boganis
Jagt-breve, Kjøb. 1889; Boganis Nye Jagtbreve,
Kjøb. 1892), intressanta, som en gammal
jägarkrönika verkande framställningar från de
danska markerna och ypperligt illustrerade
dels af Hans N. Hansen (Jagtbreve), dels af
Erik Henningsen (Nye Jagtbreve). Vidare böra
vi ej försumma att anteckna Paa Jagt. Skitser
og Skildringer af danskt Jägerliv (Kjøb. 1887)
samt det nyligen, 1893, utkomna
Jagtstem-ninger — båda skrifna af Govertz. Jensen —
och äfven beträffande Danmark påpeka
tillvaron af en Illustreret Idrætsbog, som med
kapten V. Balcks »Illustrerad idrottsbok» till
grundval utgifvits af kommendören i danska
flottan V. Hansen.
Finska jakten erinrar i mångt och mycket
om vår egen. Sedt med jägarens ögon,
är Finland ett förlofvadt land — åtmin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
