- Project Runeberg -  Ord och Bild / Tredje årgången. 1894 /
361

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Några dagar i Salzkammergut. Af C. O. Nordensvan. Med 7 bilder och en karta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA DAGAR 1 SALZKAMMERGUT. 399

ling, strax intill en hög, brant bergvägg.
Nu upp i omnibusen — jag sökte för
utsiktens skull genast plats på
kuskbocken —, men vi få’ snart stiga af igen —
endast damerna blefvo kvarsittande — och
till fots arbeta oss upp för den brant
stigande vägen några hundra meter, till
dess vi nå vattendelaren mellan Mondsee
och Abersee. Vi följa härvid den under
byggnad varande järnvägen mellan
Salzburg och Ischl, hvilken man dragit fram
utefter stranden af Mondsee, för att
sedan öfver och genom nyss nämnda
vattendelare föra den öfver till Abersee, vid
St. Gilgen. Järnvägen liksom landsvägen
framgår i den djupa, skarpt nedskurna
klyftan mellan Schafberg och dess granne
i väster, till dess den förra går in i
berget för att genomtränga detta. Vi ater
arbeta oss upp till klyftans högsta punkt,
stiga sedan nedåt utför en brant backe,
passera den allra täckaste gröna
skogssjö, Krotensee kallad, omgifven af branta,
granbevuxna höjder, och det ståtliga
slottet Hüttenstein, som vackert aftecknar
sina ljusgula torn mot den mörkgröna
bakgrunden. Vi svänga ytterligare kring
en skogsudde och upptäcka så rakt
nedanför oss en klar vattenspegel och den
lilla täcka staden St. Gilgen i Abersees
grönskande dalgång. Utför några långa,
halsbrytande backar — man kunde frukta,
att omnibusen skulle stjälpa framåt öfver
hästarna —, och vi äro i staden och stiga
där å nyo ombord på en ångbåt. Snart
behöfver resenären icke längre anlita det
barbariska men poetiska
fortskaffnings-sättet omnibus, utan bantåget för honom
xitan ombyte från Salzburg genom St.
Gilgen ända till Ischl, men jag råder
hvarje älskare af skön natur att stiga af
vid Scharfling och till fots eller med vagn
— det senare sättet går icke fortare —
tillryggalägga den knappa fem kilometer
långa vägen till St. Gilgen. Man har
ersättning för mödan.

Ängbåten plaskar emellertid i väg på
Aber- eller St. Wolfgangsee, och St.
Gilgen blir allt mindre och mindre, där det
aftecknar sig mot dalgångens gröna
botten. Den sjö, vi nu befara, skiljer sig
väsentligt från Mondsee. I stället för
dennas leende stränder resa bergen här
sina allvarliga, gråa, sträfva ytor, och
deras toppar afteckna sig tydligt mot den
blåa himmeln. I norr reser sig det höga
Schafberg, och på hypotenusan af den
rätvinkliga triangel, som berget, härifrån
sedt, liknar, märka vi det hvitrappade
hotell, där kugghjulsbanan slutar. Denna
utgår från St. Wolfgang, till hvilken ort
vi strax komma, är 6—7 kilometer lång
och lär redan hafva kostat 1 V2 millioner
gulden eller gamla svenska riksdaler banko,
men är ännu icke på långt när färdig,
om än brokigt illustrerade farplaner pryda
alla stationshus och ångbåtsbryggor.
Framför oss i vår väg upptäcka vi ett
litet kasteli, en båk, som med sina torn
och tinnar speglar sig i den klara böljan,
och, när vi farit förbi detta i sjön
framspringande fäste, svänger båten åt
vänster in till den täcka byn St. Wolfgang,
belägen på en jordfläck, som skjuter ut
i sjön och från andra sidan mötes af en
dylik, och hvars täcka villor jemte
Pension Peters’ långsträckta byggnader gassa
sig i solskenet. Så bär det af vidare,
och det dröjer icke länge, förr än vi nått
sjöns östra ända och stiga i land vid byn
Stobl. Här flytta vi oss å nyo öfver till
bantåget, på Ischl-lokalbanan, och inom
.mindre än en half timme stannar tåget
vid den utanför staden belägna öfre
järnvägsstationen,* där hotellomnibusarna
såsom vanligt stå uppställda i en lång rad.

Så göra vi då vårt inträde i den ena
af norra Alpsluttningens båda förnämsta
brunns- och badorter, i den stad, där

* Nu mera går läget säkerligen på den nya
järnvägen rundt om staden in till stationen inuti
denna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 29 21:52:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1894/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free