Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Växtlifvet i folkets tro och diktning. Af Eva Wigström (Ave). Med 9 vignetter, tecknade för »Ord och bild» af Gunnar G:son Wennerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄXTLIFVET I ’ FOLKETS TRO OCH DIKTNING.
29
själfva. Därför lägges järn eller silfver
kring hennes stam; därigenom bindes
lindormens makt att fördärfva lefvande ting.
Eken är den mest hårdföra bland alla
sina fränder i skogen, men står dock i
en hemlighetsfull förbindelse med det
mjuka och böjliga sädesstrået och lär
det medelst sin löfsprickning rätta tiden
för att skjuta raskt i vädret och sätta
holk, så grödan må blifva rik och god.
Men icke ens eken kan segerrikt
bestå mot dämoniska makter, när dessa
tagas i anspråk af människan.
Trollkarlen (eller häxan) stiger i
dämon-furstens oheliga namn en söndags- eller
torsdagsmorgon före solens uppgång ur
sin bädd, kläder sig och går ut i den
sofvande skogen. Här skär han nio kvistar
af olika slags träd, men rör ej eken;
gör så upp eld på en jordfast sten och
bränner upp kvistarna, samlar upp askan
och laddar därmed en bössa, allt i samma
fördärfbringande namn. Därpå företagas
nödiga försiktighetsmått, innan trollkarlen
närmar sig den ek han utvalt. Denna
stam afbarkas, en människofigur uppritas
på det nakna trädet, och emot denna
bild skall nu skottet aflossas. I detta
ögonblick synes dämonfursten stå lifs
lefvande framför trädet, och ve den, som
då tvekar att skjuta tvärsigenom honom
på den uppritade bilden! Men det
dämoniska är alltid af tvåfaldig verkan på
de själar, som söka beröring därmed:
det skrämmer och lockar; skottet
brinner af, och den människa, som bilden
representerar, träffas däraf. Men äfven
ekens innersta lif är träffadt. Stora blanka
myror infinna sig och sugä ekens märg;
trädet och människan aftyna samt vissna
samtidigt bort. Detta är så mycket mera
tragiskt, som ekkvistar i vissa fall äga
en magisk läkande kraft på husdjur, när
pinnar däraf sättas korsvis i bås eller
spilta.
Ljufligt doftar den blommande
hagtornen, och där finnes magisk kraft i
denna doft, då den ingår förening med
elden. Fyra kvistar af det hvitblommiga
trädet, plockade korsvis på
midsommaraftonen, äro goda att röka med, då man
kommit ut för sådant trolltyg, som
bringar sjukdom.
Det finnes träd och örter, som äga
förmåga att göra sig osynliga för
människor, hvilka blott af nyfikenhet eller i
ond afsikt söka göra deras bekantskap.
Har man ett godt sinnelag, kan man
få se ondemansträdet, som några kalla
getbjörk. Det trädet har sin egen
historia, halft förglömd, men man vet dock
ännu. att någon ond makt en gång för
lång, lång tid sedan körde en get —
eller kanske ett par bockar — emellan
barken och veden på detta träd, och på
innansidan af barken sitta ännu hår
efter den vilda färden. Detta träd kan
täfla med flygrönn, när det gäller att
bistå människan i kampen mot troil,
för-häxning och annat, som kommer från
det ondas värld.
Det var en gäng en häxa i
Vire-stads socken i Småland, som skaffat sig
sådant herravälde öfver hin onde, att
han varit tvungen att åt henne hämta
och plantera den allvetande Saffabusken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
