Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Två fantasier. Af Marcel Schwob. Till svenska af A. L—n - Det blå landet - Litteratur. Björnstjerne Björnson och den sociala frågan. Af Helmer Key
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
MARCEL SCHWOB.
hår utslaget, hängande ner öfver de
späda brösten, och med en klippt
papperskrona på hufvudet. När jag kom
in, gömde hon den, men sade: »Mikael
är elak, han skall passa bra till drake.»
Vintern nådde sitt slut. Himlen var
mörk, men en och annan solstråle kom
skiffern att glänsa. Regnet föll mindre
stridt.
En afton, när jag kom upp, var
rummet tomt. Där fanns hvarken bord, stol,
kamin eller krus. Dä jag tittade ut ge-
nom fönstret, tyckte jag mig skönja
hop-hukade gestalter, som smögo sig bort
öfver gården. Och vid skenet af
vaxljuset, som jag haft för att lysa mig
uppför trappan, såg jag ett papper
fästadt på väggen med knappnålar, på
hvilket dessa ord stodo skrifna med
stora bokstäfver:
GODKVÄLL MITT HEM, MAJ
OCH MIKAEL HA REST TILL DET
BLÅ LANDET.
LITTERATUR.
BJÖRNSTJERNE BJÖRNSON OCH
DEN SOCIALA FRÅGAN.
Det är redan några månader sedan andra
delen af Björnsons stora drama »Over
Evne» utkommit. Öfverallt har det
mottagits med intresse; och på de flesta
håll med det varmaste erkännande.
Björnson tyckes hafva arbetat länge på
detta diktverk, om man får döma däraf,
att det blef bebådadt redan 1883, då första
delen utkom. Sammanhanget mellan de
båda delarne är närmast ett filosofiskt. I
den första gäller det religionens vara eller
icke vara. Den slutar med ett frågetecken.
Författaren yppar åtminstone icke direkt,
om han anser underverkens religion vara
sann eller icke. Det andra stycket handlar
till det yttre om den stora sociala striden
mellan arbetsgifvare och arbetstagare; men
djupare sedt utgör det i själfva verket ett
försök till svar på det spörsmål, som
skalden i det första dramat uppställt.
I och för det rätta förslåendet af hans
afsikter vill jag till att börja med så vidt
möjligt söka framlägga en öfversikt af de
olika idéströmningar och teorier, som i första
rummet måste anses hafva inspirerat honom.
Bland moderna filosofer och närmast
bland dem, som sysselsätta sig med
psykologiska eller sociologiska spörsmål, torde
för närvarande den åsikten vara tämligen
allmänt gällande, att religionen, åtminstone
såsom uppenbarad religionsform, icke längre
kan betraktas såsom bildande en verklig
enhet människor emellan. Den blir allt
mindre konkret och förlorar sig allt mera i
abstraktioner. Hvarje religion består
nämligen, för så vidt som den skiljer sig från
den vetenskapliga metafysiken och moralen,
af ett mytiskt och fantastiskt element, till
hvilket höra så väl antropomorfa
föreställningar om gudomens väsen som underverk
och mystiska ceremonier. Då en religion
åldras, antager den en allt mera
filosofisk form och afkläder sig i samma mån
sin fantastiska klädnad. Hvad
kristendomen beträffar, representerar t. ex.
protestantismen jämförd med katolicismen ett
mindre kvantum fantastiska element. Men
då detta element en gång blifvit
fullständigt elimineradt, månne då den återstod af
religiöst innehåll, som ännu tör finnas
kvar, kan sägas konstituera hvad vi mena
med religion till skillnad från vetenskap,
eller har den kanske helt och hållet
upplösts i filosofi? Detta är ett öppet
spörsmål, på hvilket vetenskapen knappast ännu
torde hafva gifvit något fullgodt svar. Men
vare därmed hur som hälst, säkert är, att
vetenskapen är mäktig att skapa en andlig
enhet, och en enhet, som i viss mån är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
