- Project Runeberg -  Ord och Bild / Sjunde årgången. 1898 /
10

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Om norrskenet. Af V. Carlheim-Gyllensköld. Med 7 bilder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

IO

V. CARLHEIM-GYLLENSKÖLD.

eskimåer för tusental af år sedan. Det
är utan tvifvel det vackraste fenomen på
himlahvalfvet, det mest fängslande genom
sina ständigt nya och oförutsedda
uppenbarelser, och genom sitt nyckfulla behag
är det en symbolisk bild af allt det
hemlighetsfulla, som omger detsamma.

Hvad är det, och hvarifrån kommer
det? Den som framställer så djärfva frågor
får vara beredd på att icke få ett svar
som innehåller hela sanningen, hvilken
icke alltid är så lätt att uppdaga. Och
för öfrigt, hvad är själfva sanningen? Det
är ett mycket relativt begrepp, och hvad
vi kalla för sanning är knappast mer än
sammanfattningen af hvad vårt släkte
hittills sett med sin kropps ögon,
kom-bineradt och sofradt så godt sig göra låtit
med vårt förstånd. Ifall vi icke vilja ha
den förmätenheten att inbilla oss, att vi
just nu, i det sista årtiondet af det
nittonde århundradet, hunnit till den
absoluta sanningens högsta tinnar, måste vi
erkänna, att de »vetenskapliga»
sanningarna utveckla sig och växla och att
förklaringen af naturens krafter är blott vår
egen enkla hjärnas enkla sätt att gripa
den oändliga mångfalden.

En riktig förklaring på ett gåtfullt
fenomen, har därför forskaren funnit, om
en öfverväldigande mängd af
enskildheter från olika områden i naturen låtit
förena sig under en enkel formel i hans
hjärna. Ur denna synpunkt ha vi redan
nu ganska väl reda på de dolda krafter,

som drifva sitt spel i norrskenets regioner.

*



Norrskenet är ett oändligt skiftande
fenomen, med tusen och åter tusen
uppenbarelser. Utförliga beskrifningar i ord
skulle bli lika tröttande som långa
naturskildringar alltid äro. Några bilder och
ett enskildt exempel skola göra tillfyllest.

Norrskenet visar sig ofta under
formen af en lugn hvitgul båge, ungefär

som en regnbåge (se bilden sid. 9) eller
som ett böljande draperi (bilderna sid. 11
och 12). Draperiet upplöser sig i lifligt
rörliga strålar, som genomlöpas af
blixtsnabba ljusvågor (bilden sid. 13). Banden
stiga mot zenit, alla strålarne synas peka
mot en och samma punkt: det är
norrskenets korona (se bilden sid. 17). Ofta
förbleknar plötsligt det lifligaste norrsken
till en oformlig dunkel massa, som
upplöser sig i oregelbundna flockar. (Se sid. 16).

Som ett exempel på de hastiga
växlingarne utvälja vi en del af den journal,
som under den svenska internationela
polarexpeditionen fördes vid Kap Thordsen
på Spetsbergen af hrr Ekholm, Andrée,
Solander, Stjernspetz, Gyllencreutz och
författaren till dessa rader. Vi välja några
timmar på eftermiddagen den 8 januari
1883.

3 t. 58 m. En diffus båge genom zenit och
i O. en hästskoformig båge delad i strålar.
Bågen rör sig från S. till N., är till färgen hvit
och rosenröd.

4 t. ii m. Flere band i zenit, ett från
N,N.O. till V. t. N. genom ß och y Cephei *.
Ett annat genom Drakens hufvud*, midt emellan
a och ß Ursæ minoris* till horisonten i N. N. O.
Tämligen starka, gulaktigt hvita och rosenröda,
med svag ljusrörelse.

4 t. 58 m. Flere bågar i O.N.O. till V. t.
N., den nordligaste genom zenit, den sydligaste
ungefär io° öfver horisonten; den senare är
starkast och bildar i söder en spiralformig figur.

5 t. 58 m. Stark båge i söder, något
under de undre stjärnorna i Pegasus. I sin östra
del öfver Tempelberget var bågen svängd i en
snirkel. Färgen var gul med ett rosenrödt bräm
nedtill. Under de ljusstarkaste partierna i bågen
syntes mörka rödsvarta fläckar. Ett ögonblick
delade sig bågen i flere delar, och från hvart
och ett af mellanrummen uppgick en svart
stråle. Genom åtskilliga försök att med fingern
täcka de lysande partierna har jag öfvertygat
mig om att dessa mörka partier blott voro en
subjektiv verkan af kontrasten.

carlheim-gyllensköld.

6 t. 30 m. Band och bågar i söder,
bestående af diffust ljus eller strålar.

gyllencreutz.

* Stjärnbilder, liksom namnen i detföljande:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 17:08:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1898/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free