Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboken. Bilaga till Ord och Bild - N:r 7, Juli - Litteratur. Ur bokmarknaden - Af A. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 År g. 1898. Bilaga till ORD OCH BILD. N:r 7, Juli.
LITTERATUR
UR BOKMARKNADEN.
Mathilda Malling: Skyttes på Munkeboda.
Hemlif i Skåne 1830. Stockholm, Albert Bonniers
för-lag.
Ehuru tillgången på romanböcker, som
kunna sättas i händerna på äfven den allra
oskyldigaste unga flicka, tack vare vissa
flitiga engelska och tyska författarinnor är öfver
höfvan stor, förtjänar det dock särskildt
påpekas, när en inhemsk penna offrar åt genren.
Skyttes pä Munkeboda är en utmärkt julbok,
en bok som vid den familjära kvällslampan
bör kunna sätta både unga och gamla i den
lifligaste rörelse, de unga af glädje öfver den
frihet att välja make, som sjuttio års
framåtskridande låtit komma dem till del, och de
gamla af vemod öfver att de ordnade tider
flytt, då familjen var en liten autokratisk ståt.
Berättelsen om huru den blonda Agneta får den
djärfve, romantiske löjtnant Joachim till
fästman, trots både sin mamma, den rike baronen
och familjerådets höga bestämmelser, kommer,
som man säger, månget ungt hjärta att klappa
fortare. Skildringen är nämligen gjord med
skicklig beräkning af en säker effekt. De
uppträdande personerna äro tecknade tydligt och
sympatiskt. Vissa fjärran toner af stora
händelser ute i världen under detta minnesrika
år, af Victor Hugos ungdomsbedrifter och
revolutionen i juli förstärka intrycket af att här
lefves ett enkelt hemlif. Däremot har förf.
efter min mening icke låtit sig tillräckligt
angeläget vara att åt detta hemlif gifva den
särskildt skånska prägel, som hon lofvar på
titelbladet. Sådana kulturela märkvärdigheter
som kontraster mellan »en enkel smörgås»
och de kopiösa realiteter, som uppdukas, på-
träffas t. o. m. i Småland. Jag saknar i denna
skildring från Västra Göinge härad några
särskildt egendomliga sededrag och det intryck
af naturens fysionomi, utan hvilket en bestämd
lokalisering blir oberättigad. Om en slättbo
skulle hafva skildrat hemlif därnerifrån, skulle
både sedernas och naturens egendomligheter
så mäktigt ställa sig för hans minne, att de
rent af påtvingade honom den rätta
lokalfärgen. Men fru Malling går tyvärr icke på
djupet. Hon gör i Epilogen en ansats till
en vy öfver ett lif, men ack, när detta lif är
den unge Skyttes, kan man svårligen gripas,
äfven om man förstår författarinnans deltagande
för sin hjälte. Öfverhufvudtaget tror jag, att
den personliga sympatien varit ett viktigt
motiv till framkomsten af denna pendant till »En
gammal historia».
En så berömd författarinna som fru
Malling kan för en gångs skull underlåta att
taga hänsyn till det konstnärliga värdet af det
hon skrifver. Tillräckligt många stå på hennes
sida, för att hon skall kunna skrifva efter sitt
behag, ja ännu flera komma till, om hon
skrifver hemtrefligt och nätt. Det skulle också
ha varit alldeles onödigt att påpeka och
beklaga ett så alldagligt förhållande, såvida icke
fru Malling nästan på hvarje sida i denna bok
visade, hur säker i begåfning hon är och hur,
hvad skall jag säga, litet energisk i utförande
och själfkritik hon blifvit. Jag säger detta
med det vemod, som lätt väckes, när ens
beundran tvingas att sjunka. De arbeten, som
skrefvos på 80-talet under pseudonymen Stella
Kleve, röja en artistisk djärfhet och ett slags
pervers ironi, som låta ana, att författarinnan
kunde hafva blifvit en Rachilde. Naturligtvis
en Rachilde, utvändigt höghalsad för klimatets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
