Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Gamla svenska minnen från den södra Seine-stranden i Paris. Af Nathan Söderblom. Med 8 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i30
NATHAN SÖDERBLOM.
teckningar om samtliga de lärdomsgrader,
som nationens medlemmar i vederbörlig
ordning vunno under ledning och
granskning af äldre landsmän, samt om de
penningar, som erlades för
undervisningen. De två lärdomsgraderna
baccalaureus och magister angifvas med
termerna determinavit och incepit. Studenten
kallades först scholaris. Efter
vederbörliga studier följde den s. k.
determinan-sen. Om de af nationen utsedde
exami-natorerna ansågo studenten det värd,
erhöll han därvid baccalaureatet. Följde
sedan en ny studietid, hvartill hörde
åhörande af magistrarnes disputationer, egna
teser o. s. v. Vid påsktiden hölls
licentiatexamen i St. Geneviève och i Notre
Dame. Magistergraden tilldelades sedan
af läraren vid en akt på nationens
hörsal i alla magistrarnes närvaro. Den
nyblifne magistern kunde sedan anmäla sig
till att meddela undervisning inom
nationen och erhöll då en lärosal, så snart
någon sådan blef ledig.
Ordet fördes vid nationens
sammankomster af prokurator. En annan viktig
plats var hvad som i Uppsala kallas andre
kurator, det är nationens kassaman,
receptor pecuniæ nationis, ja, denna
befattning synes till och med hafva ansetts
mer maktpåliggande. Tjänaresysslorna
uträttades af en aflönad pedell.
Vi ha här ingen anledning att
sysselsätta oss med de tre öfriga nationerna, den
franska, den picardiska och den
normandiska. Så mycket mer intresserar oss
den engelska nationen, till hvilken äfven
tyskar och nordbor m. fl. Rörde. Natio
anglicana kallas också den tyska
nationen, natio alemannia, särdeles i det
femtonde århundradets senare hälft. Och
detta fastän det vid den tiden fanns
många flere holländare, skottar och
svenskar i densamma än tyskar. Vida
talrikare hade dock svenskarnes antal varit
under de närmast föregående århundra-
dena. Tyvärr kunna vi ej göra oss noga
reda för, huru många af våra landsmän
under medeltiden studerade vid dåtidens
mest frejdade högskola. Ty dels upptager
nationens matrikel, Liber procuratorum
nationis anglicanæ, endast sådana
studenter, som aflagt någon examen, dels äga
vi denna den tysk-engelska nationens
matrikel i behåll endast från år 1333.
Före den tiden ha vi att rådfråga
Chartu-larium Universitatis parisiensis och andra
källor. Sammanletade notiser i andra
hand finnas i dithörande arbeten af
dansken Engelhoft, svenskarne Olde,
Reuterdahl och Schück, fransmännen Crevier,
Geffroy och Du Boulay samt hos
böhma-ren Budinszky. En öfversiktlig
framställning af parisuniversitetets
organisation under medeltiden finnes i en
doktorsafhandling af Thurot af år 1850.
Spåren af nordbor äro i själfva
verket rätt talrika alltifrån
parisuniversitetets tidigaste dagar. Redan på
1000-talet höra vi talas om en isländare
Sæmund Sigfusson, född 1056, som gjorde
sig bemärkt i Paris. I Danmark var det
sed, särskildt bland adelns söner, att de
sändes till Paris för att se något af
världen och fullborda sin uppfostran. Så
påträffa vi senare i Paris Valdemar den
andres son Erik, som sedan såsom konung
fick namnet Plogpenning. På
elvahundratalet uppträder Danmark i Paris med ett
namn, som blef lysande i Nordens
kyrkliga och politiska historia, Absalon, 1158
biskop i Roskilde och död det följande
seklets första år såsom ärkebiskop i Lund.
Redan hans företrädare på
ärkebiskopstolen såsom Nordens primas, Eskil, hade
studerat i Paris och afled under ett af
sina besök i Frankrike i Clairvaux, som
han älskade högre än sin bråkiga syssla
i Lund. Bernhards af Clairvaux
bevågenhet hade han vunnit vid ett föregående
besök, då den helige mannen skall hafva
förärat honom en af sina tänder, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
