Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Gamla svenska kistbref. Af Carl U. Palm. Med 12 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
CARL U. PALM.
trçil t 3ft>?c:;!M , 1774
verksmässigt skurna bilder efter egna
konstlösa teckningar. Med grofva linier
återgaf man framställningens såväl yttre
som inre form med åsidosättande både
af skuggning, modellering och
perspektiv. Dessa bilder från den grafiska
konstens barndom, hvilka närmast voro
afsedda för de stora massorna af folket,
voro af en religiöst väckande,
uppfostrande eller roande beskaffenhet och hafva
helt visst utöfvat ett viktigt inflytande
på denna tids allmänbildning, dä blott
ett fåtal var invigdt i skrifkonstens
hemligheter.
När i vårt land de första lösa
träsnittsbladen förekommit, är nu svårt att
säga. Att sådana dock här
utgifvits under 1500-talet
är visst. Åtminstone
finnes ett dylikt flygblad frän
1574 bevaradt i
riksbibliotekets samlingar. Det är
en på svenska språket,
antagligen i Stockholm, tryckt
varningsskrift emot det
påf-viska inflytande, som dä
sökte göra. sig gällande i
Sverige. Öfverst i textens
vänstra kant är insatt ett
träsnitt, framställande inom
en portalliknande
omfattning Kristusbarnet, som
med sin ena fot trampar
på en orm och i sin
upp-lyftade högra hand håller
en glob med kors. I den
blomstringsperiod, i
hvilken träsnittskonsten ingick
vid 1400-talets slut och
som varade inemot 100 år,
hafva vi emellertid ej
någon del, och det är först
med xylografiens
nuvarande uppsving som träsnittet
kan sägas hos oss hafva
fått en verkligt
konstnärlig betydelse.
Några bestämda uppgifter om
kist-brefvens första framträdande här hafva
vi ej heller. På vissa grunder antager
man emellertid, att sådana förekommit
redan under 1600-talet, fastän det är
först från senare hälften af det därpå
följande seklet som vi äga daterade
svenska »folkbilder» bevarade. Detta
utesluter emellertid ej, att det nu finnes
många kistbref, som blifvit tryckta med
stockar betydligt äldre än hvad som
framgår af kistbrefvens tryckår. Således
händer det ofta, att en och samma stock
varit i bruk under långliga tider. Till
tekniken och hela sin hållning för öfrigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
