Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Boerpolitik. Af John af Klercker. Med 6 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
JOHN AF KLERCKER.
väster genom Kongobäckenet och från
norr genom den engelsk-egyptiska
vasallstatens framträngande uppför Nilen,
hvilken senare led dock snart tillstängdes
genom Mahdiupproret. En gammal
handelsväg hade dock redan länge
söderifrån fört till det inre, från Kap genom
Bechuanastammarnas områden på
gränsen af den stora sydafrikanska öknen.
Denna väg hade öppnats genom
engelska missionärer och engelska
handels-pioniärer och jägare före boerernas
definitiva besittningstagande af
Transvaal-området, och trots en något olyckligt
affattad paragraf i Zandrivierstraktaten
hade ingen någonsin på allvar vågat
förutsätta, att det britiska väldet, hvilket i
eminentaste mening är ett merkantilt,
skulle uppgifva det fria tillträdet till
denna handelsväg.
Men Kruger hade varit i Berlin, och
i det mäktiga Tyskland trodde han sig
nu ha funnit den ännu större brodern,
som med sina pickelhufvor och
Krupp-kanoner skulle hjälpa honom att ge den
stora brodern England stryk. Han
omfattade med begärlighet tanken att med
tysk hjälp genom en barriär af icke
engelska eller rättare engelskfientliga
statsområden komplett afspärra det
britiska sydafrikanska kolonialväldet från
hvarje förbindelse- och
utvidgningsmöjlighet norrut. Genom en sådan barriär
från Atlanten till Indiska Oceanen trodde
han utan tvifvel ock, att det efterlängtade
slutmålet, att småningom bringa det
kringskurna Kap och Natalområdet under
boervälde, lättare skulle kunna uppnås.
Såsom annat än uttrycket för en sådan
medveten plan kan nämligen den
ytterligt misstänkta koincidensen af de
händelser, som då timade i Sydafrika, icke
uppfattas.
Redan fore tiden för boerernas stora
Trek hade som sagdt den engelska
missionen fattat fast fot bland de olika
Bechuanastammar af mer eller mindre
blandad bantu-ras, hvilka dragit västerut
mot gränsen af öknen, då Zulukonungen
Tschakas förrymde underhöfding
Mosili-katse med sina matabeler förhärjade det
nuvarande Transvaal. När boererna på
sin marsch norrut sammanstötte med
matabelerna i nuvarande distriktet Marico,
funno de där amerikanska missionärer,
som tolererades af den fruktade
Mosi-likatse, och i det inre af Bechuanalandet
hade Livingstones svärfader d:r Mofifat
redan upprättat sin station i Kuruman.
Boerbefolkningen, som här bosatte sig
på gränsen af det område, från hvilket
Mosilikatse fördrifvits, fick snart rykte
om sig som en af de vildaste och
laglösaste i hela Transvaal. Under sina
jaktfärder mot väst och nordväst kom
den i täta kollisioner med de infödda
och med missionärerna. Bekant är, att
Livingstone här fick den ytterst
ofördelaktiga uppfattning af boererna, som i
mycket påverkade den europeiska
opinionen, och därpå kan man ju icke undra,
då en sådan boerströfkår sköflade hans
egen station i Kolobeng och förstörde
hans böcker och medicinförråd. Dessa
boerer hade emellertid äfven ett positivt,
engelskfier.tligt uppsåt, och de gjorde
täta försök att stänga den omnämda
handelsvägen till det inre, »The English
road», hvilken löpte ungefär där nu Cecil
Rhodes’ järnväg till Buluwayo går fram.
Bekant är äfven, att just dessa försök
indirekt gjorde Livingstone till den store
upptäcktsresande han blef. Han uppgaf
nämligen sin missionsverksamhet, såsom
han själf sade, emedan »boererna beslöto
att afstänga det inre landet, men jag
bestämde mig för att öppna det; vi få se
hvem som lyckas bäst i sitt uppsåt, de
eller jag» (»The Boers resolved to shut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
